Parallelle Kapitler | 1Og da Pinsefestens Dag kom, vare de alle endrægtigt forsamlede. | 1Og da pinsefestens dag var kommet, var de alle samlet på samme sted. | 1När sedan pingstdagen var inne, voro de alla församlade med varandra. |
| 2Og der kom pludseligt fra Himmelen en Lyd som af et fremfarende vældigt Vejr og fyldte hele Huset, hvor de sade. | 2Og med ett kom det en lyd fra himmelen som av et fremfarende veldig vær og fylte hele huset der de satt. | 2Då kom plötsligt från himmelen ett dån, såsom om en våldsam storm hade dragit fram; och det uppfyllde hela huset där de sutto. |
| 3Og der viste sig for dem Tunger som af Ild, der fordelte sig og satte sig paa hver enkelt af dem. | 3Og det viste sig for dem tunger likesom av ild, som skilte sig og satte sig på enhver av dem. | 3Och tungor såsom av eld visade sig för dem och fördelade sig och satte sig på dem, en på var av dem. |
| 4Og de bleve alle fyldte med den Helligaand, og de begyndte at tale i andre Tungemaal, efter hvad Aanden gav dem at udsige. | 4Da blev de alle fylt med den Hellige Ånd, og de begynte å tale med andre tunger, alt efter som Ånden gav dem å tale. | 4Och de blevo alla uppfyllda av helig ande och begynte tala andra tungomål, efter som Anden ingav dem att tala. |
| 5Men der var Jøder, bosiddende i Jerusalem, gudfrygtige Mænd af alle Folkeslag under Himmelen. | 5Nu bodde det i Jerusalem jøder, gudfryktige menn fra alle folkeslag under himmelen. | 5Nu bodde i Jerusalem fromma judiska män från allahanda folk under himmelen. |
| 6Da denne Lyd kom, strømmede Mængden sammen og blev forvirret; thi hver enkelt hørte dem tale paa hans eget Maal. | 6Da nu denne lyd kom, strømmet hopen sammen og blev forvirret, fordi de hørte dem tale enhver på sitt eget mål; | 6Och när dånet hördes, församlade sig hela hopen, och en stor rörelse uppstod, ty var och en hörde sitt eget tungomål talas av dem. |
| 7Og de forbavsedes alle og undrede sig og sagde: »Se, ere ikke alle disse, som tale, Galilæere? | 7og de blev forferdet og undret sig, og sa: Men er ikke alle disse som taler, galileere? | 7Och de uppfylldes av häpnad och förundran och sade: »Äro de icke galiléer, alla dessa som här tala? |
| 8Hvor kunne vi da høre dem tale, hver paa vort eget Maal, hvor vi ere fødte, | 8Hvorledes går det da til at vi alle hører vårt eget mål, som vi er født i, | 8Huru kommer det då till, att var och en av oss hör sitt eget modersmål talas? |
| 9Parthere og Medere og Elamiter, og vi, som høre hjemme i Mesopotamien, Judæa og Kappadokien, Pontus og Asien, | 9vi partere og medere og elamitter, og vi som bor i Mesopotamia og Judea og Kappadokia, Pontus og Asia, | 9Vi må vara parter eller meder eller elamiter, vi må hava vårt hem i Mesopotamien eller Judeen eller Kappadocien, i Pontus eller provinsen Asien, |
| 10i Frygien og Pamfylien, Ægypten og Libyens Egne ved Kyrene, og vi her boende Romere, | 10Frygia og Pamfylia, Egypten og landskapene i Libya ved Kyrene, og vi tilreisende fra Rom, | 10i Frygien eller Pamfylien, i Egypten eller i Libyens bygder, åt Cyrene till, eller vara hitflyttade främlingar från Rom, |
| 11Jøder og Proselyter, Kretere og Arabere, vi høre dem tale om Guds store Gerninger i vore Tungemaal?« | 11både jøder og tilhengere av jødenes tro, kretere og arabere: vi hører dem tale om Guds store gjerninger på våre tungemål? | 11vi må vara judar eller proselyter, kretenser eller araber, alla höra vi dem på våra egna tungomål tala om Guds väldiga gärningar.» |
| 12Og de forbavsedes alle og vare tvivlraadige og sagde den ene til den anden: »Hvad kan dette være?« | 12Men de blev alle forferdet og var rådville, og de sa til hverandre: Hvad kan dette være? | 12Så uppfylldes de alla av häpnad och visste icke vad de skulle tänka. Och de sade, den ene till den andre: »Vad kan detta betyda?» |
| 13Men andre sagde spottende: »De ere fulde af sød Vin.« | 13Men andre sa spottende: De er fulle av søt vin! | 13Men somliga drevo gäck med dem och sade: »De äro fulla av sött vin.» |
| 14Da stod Peter frem med de elleve og opløftede sin Røst og talte til dem: »I jødiske Mænd og alle I, som bo i Jerusalem! dette være eder vitterligt, og laaner Øre til mine Ord! | 14Da stod Peter frem med de elleve, og løftet sin røst og talte til dem: I jødiske menn og alle I som bor i Jerusalem! Dette være eder vitterlig, og lån øre til mine ord! | 14Då trädde Petrus fram, jämte de elva, och hov upp sin röst och talade till dem: »I judiske män och I alla Jerusalems invånare, detta mån I veta, och lyssnen nu till mina ord: |
| 15Thi disse ere ikke drukne, som I mene; det er jo den tredje Time paa Dagen; | 15For disse er ikke drukne, således som I mener; det er jo bare den tredje time på dagen; | 15Det är icke så som I menen, att dessa äro druckna; det är ju blott tredje timmen på dagen. |
| 16men dette er, hvad der et sagt ved Profeten Joel: | 16men dette er det som er sagt ved profeten Joel: | 16Nej, här uppfylles det som är sagt genom profeten Joel: |
| 17»Og det skal ske i de sidste Dage, siger Gud, da vil jeg udgyde af min Aand over alt Kød; og eders Sønner og eders Døtre skulle profetere, og de unge iblandt eder skulle se Syner, og de gamle iblandt eder skulle have Drømme. | 17Og det skal skje i de siste dager, sier Gud, da vil jeg utgyde av min Ånd over alt kjød, og eders sønner og eders døtre skal tale profetiske ord, og eders unge menn skal se syner, og eders oldinger ha drømmer; | 17'Och det skall ske i de yttersta dagarna, säger Gud, att jag skall utgjuta av min Ande över allt kött, och edra söner och edra döttrar skola profetera, och edra ynglingar skola se syner, och edra gamla män skola hava drömmar; |
| 18Ja, endog over mine Trælle og over mine Trælkvinder vil jeg i de Dage udgyde af min Aand, og de skulle profetere. | 18ja, endog over mine træler og over mine trælkvinner vil jeg i hine dager utgyde av min Ånd, og de skal tale profetiske ord. | 18ja, över mina tjänare och mina tjänarinnor skall jag i de dagarna utgjuta av min Ande, och de skola profetera. |
| 19Og jeg vil lade ske Undere paa Himmelen oventil og Tegn paa Jorden nedentil, Blod og Ild og rygende Damp. | 19Og jeg vil la under skje på himmelen i det høie, og tegn på jorden i det lave: blod og ild og røkskyer; | 19Och jag skall låta undertecken synas uppe på himmelen och tecken nere på jorden: blod och eld och rökmoln. |
| 20Solen skal forvandles til Mørke og Maanen til Blod, førend Herrens store og herlige Dag kommer. | 20solen skal bli til mørke og månen til blod, før Herrens dag kommer, den store og herlige. | 20Solen skall vändas i mörker och månen i blod, förrän Herrens dag kommer, den stora och härliga. |
| 21Og det skal ske, enhver, som paakalder Herrens Navn, skal frelses.« | 21Og det skal skje: Hver den som påkaller Herrens navn, han skal bli frelst. | 21Och det skall ske att var och en som åkallar Herrens namn, han skall varda frälst.' |
| 22I israelitiske Mænd! hører disse Ord: Jesus af Nazareth, en Mand, som fra Gud var godtgjort for eder ved kraftige Gerninger og Undere og Tegn, hvilke Gud gjorde ved ham midt iblandt eder, som I jo selv vide, | 22Israelittiske menn! hør disse ord: Jesus fra Nasaret, en mann som var blitt utpekt for eder av Gud ved kraftige gjerninger og under og tegn, som Gud gjorde ved ham midt iblandt eder, således som I selv vet, | 22I män av Israel, hören dessa ord: Jesus från Nasaret, en man som inför eder fick vittnesbörd av Gud genom kraftgärningar och under och tecken, vilka Gud genom honom gjorde bland eder, såsom I själva veten, |
| 23ham, som efter Guds bestemte Raadslutning og Forudviden var bleven forraadt, ham have I ved lovløses Haand korsfæstet og ihjelslaaet. | 23han som blev forrådt efter Guds besluttede råd og forutviden, ham slo I ihjel, idet I naglet ham til korset ved urettferdiges hender; | 23denne som blev given i edert våld, enligt vad Gud i sitt rådslut och sin försyn hade bestämt, honom haven I genom män som icke veta av lagen låtit fastnagla vid korset och döda. |
| 24Men Gud oprejste ham, idet han gjorde Ende paa Dødens Veer, eftersom det ikke var muligt, at han kunde fastholdes af den. | 24men Gud opreiste ham, idet han løste dødens veer, eftersom det ikke var mulig at han kunde holdes av den. | 24Men Gud gjorde en ände på dödens vånda och lät honom uppstå, eftersom det icke var möjligt att han skulle kunna behållas av döden. |
| 25Thi David siger med Henblik paa ham: »Jeg havde altid Herren for mine Øjne; thi han er ved min højre Haand, for at jeg ikke skal rokkes, | 25For David sier om ham: Jeg hadde alltid Herren for mine øine, for han er ved min høire hånd, forat jeg ikke skal rokkes; | 25Ty David säger med tanke på honom: 'Jag har haft Herren för mina ögon alltid, ja, han är på min högra sida, för att jag icke skall vackla. |
| 26Derfor glædede mit Hjerte sig, og min Tunge jublede, ja, ogsaa mit Kød skal bo i Haab; | 26derfor gledet mitt hjerte sig og min tunge jublet, ja endog mitt kjød skal legge sig til hvile med håp; | 26Fördenskull gläder sig mitt hjärta, och min tunga fröjdar sig, och jämväl min kropp får vila med en förhoppning: |
| 27thi du skal ikke lade min Sjæl tilbage i Dødsriget, ikke heller tilstede din hellige at se Forraadnelse, | 27for du skal ikke forlate min sjel i dødsriket, ei heller skal du overgi din hellige til å se tilintetgjørelse; | 27den, att du icke skall lämna min själ åt dödsriket och icke låta din Helige se förgängelse. |
| 28Du har kundgjort mig Livets Veje; du skal fylde mig med Glæde for dit Aasyn.« | 28du kunngjorde mig livets veier, du skal fylle mig med glede for ditt åsyn. | 28Du har kungjort mig livets vägar; du skall uppfylla mig med glädje inför ditt ansikte.' |
| 29I Mænd Brødre! Jeg kan sige med Frimodighed til eder om Patriarken David, at han er baade død og begraven, og hans Grav er hos os indtil denne Dag. | 29Brødre! la mig få lov til å tale med frimodighet til eder om patriarken David, at han både døde og blev begravet, og hans grav er iblandt oss den dag idag; | 29Mina bröder, jag kan väl fritt säga till eder om vår stamfader David att han är både död och begraven; hans grav finnes ju ibland oss ännu i dag. |
| 30Da han nu var en Profet og vidste, at Gud med Ed havde tilsvoret ham, at af hans Lænds Frugt skulde en sidde paa hans Trone, | 30da han nu var en profet og visste at Gud med en ed hadde tilsvoret ham at av hans lends frukt vilde han sette en på hans trone, | 30Men eftersom han var en profet och visste att Gud med ed hade lovat honom att 'av hans livs frukt sätta en konung på hans tron', |
| 31talte han, forudseende, om Kristi Opstandelse, at hverken blev han ladt tilbage i Dødsriget, ej heller saa hans Kød Forraadnelse. | 31så var det om Messias' opstandelse han fremsynt talte det ord at han ikke blev forlatt i dødsriket, ei heller så hans kjød tilintetgjørelse. | 31därför förutsåg han att Messias skulle uppstå, och talade därom och sade att Messias icke skulle lämnas åt dödsriket, och att hans kropp icke skulle se förgängelse. |
| 32Denne Jesus oprejste Gud, hvorom vi alle ere Vidner. | 32Denne Jesus opreiste Gud, som vi alle er vidner om. | 32Denne -- Jesus -- har nu Gud låtit uppstå; därom kunna vi alla vittna. |
| 33Efter at han nu ved Guds højre Haand er ophøjet og af Faderen har faaet den Helligaands Forjættelse, har han udgydt denne, hvilket I baade se og høre. | 33Efterat han nu er ophøiet ved Guds høire hånd og av sin Fader har fått den Hellige Ånd, som var lovt, så utgjød han dette som I både ser og hører. | 33Och sedan han genom Guds högra hand har blivit upphöjd och av Fadern undfått den utlovade helige Anden, har han utgjutit vad I här sen och hören. |
| 34Thi David for ikke op til Himmelen; men han siger selv: »Herren sagde til min Herre: Sæt dig ved min højre Haand, | 34For David fór ikke op til himmelen, men han sier selv: Herren sa til min herre: Sett dig ved min høire hånd, | 34Ty icke har David farit upp till himmelen; fastmer säger han själv: 'Herren sade till min herre: Sätt dig på min högra sida, |
| 35indtil jeg faar lagt dine Fjender som en Skammel for dine Fødder.« | 35til jeg får lagt dine fiender til skammel for dine føtter! | 35till dess jag har lagt dina fiender dig till en fotapall. |
| 36Derfor skal hele Israels Hus vide for vist, at denne Jesus, hvem I korsfæstede, har Gud gjort baade til Herre og til Kristus.« | 36Så skal da hele Israels hus vite for visst at Gud har gjort ham både til Herre og til Messias, denne Jesus som I korsfestet. | 36Så må nu hela Israels hus veta och vara förvissat om att denne Jesus som I haven korsfäst, honom har Gud gjort både till Herre och till Messias.» |
| 37Men da de hørte dette, stak det dem i Hjertet, og de sagde til Peter og de øvrige Apostle: »I Mænd, Brødre! hvad skulle vi gøre?« | 37Men da de hørte dette, stakk det dem i hjertet, og de sa til Peter og de andre apostler: Hvad skal vi gjøre, brødre? | 37När de hörde detta, kände de ett styng i hjärtat. Och de sade till Petrus och de andra apostlarna: »Bröder, vad skola vi göra?» |
| 38Men Peter sagde til dem: »Omvender eder, og hver af eder lade sig døbe paa Jesu Kristi Navn til eders Synders Forladelse; og I skulle faa den Helligaands Gave. | 38Peter sa da til dem: Omvend eder, og enhver av eder la sig døpe på Jesu Kristi navn til syndenes forlatelse, så skal I få den Hellige Ånds gave! | 38Petrus svarade dem: »Gören bättring, och låten alla döpa eder i Jesu Kristi namn till edra synders förlåtelse; då skolen I såsom gåva undfå den helige Ande. |
| 39Thi for eder er Forjættelsen og for eders Børn og for alle dem, som ere langt borte, saa mange som Herren vor Gud vil tilkalde.« | 39For løftet hører eder til og eders barn og alle dem som er langt borte, så mange som Herren vår Gud kaller til. | 39Ty eder gäller löftet och edra barn, jämväl alla dem som äro i fjärran, så många som Herren, vår Gud, kallar.» |
| 40Ogsaa med mange andre Ord vidnede han for dem og format dem, idet han sagde: »Lader eder frelse fra denne vanartede Slægt!« | 40Og med flere andre ord vidnet han og formante dem, idet han sa: La eder frelse fra denne vanartede slekt! | 40Också med många andra ord bad och förmanade han dem, i det han sade: »Låten frälsa eder från detta vrånga släkte.» |
| 41De, som nu toge imod hans Ord, bleve døbte; og der føjedes samme Dag omtrent tre Tusinde Sjæle til. | 41De som nu tok imot hans ord, blev døpt, og det blev på den dag lagt til omkring tre tusen sjeler. | 41De som då togo emot hans ort läto döpa sig; och så ökades församlingen på den dagen med vid pass tre tusen personer. |
| 42Og de holdt fast ved Apostlenes Lære og Samfundet, Brødets Brydelse og Bønnerne. | 42Og de holdt trolig fast ved apostlenes lære og ved samfundet, ved brøds-brytelsen og ved bønnene. | 42Och dessa höllo fast vid apostlarnas undervisning och brödragemenskapen, vid brödsbrytelsen och bönerna. |
| 43Men der kom Frygt over en hver Sjæl, og der skete mange Undere og Tegn ved Apostlene. | 43Og det kom frykt over hver sjel, og mange under og tegn blev gjort ved apostlene. | 43Och fruktan kom över var och en; och många under och tecken gjordes genom apostlarna. |
| 44Og alle de troende holdt sig sammen og havde alle Ting fælles. | 44Og alle de troende holdt sig sammen og hadde alt felles, | 44Men alla de som trodde höllo sig tillsammans och hade allting gemensamt; |
| 45Og de solgte deres Ejendom og Gods og delte det ud iblandt alle, efter hvad enhver havde Trang til. | 45og sine eiendeler og sitt gods solgte de og delte det ut til alle, efter som nogen hadde trang til, | 45de sålde sina jordagods och vad de eljest ägde och delade med sig därav åt alla, eftersom var och en behövde. |
| 46Og idet de hver Dag vedholdende og endrægtigt kom i Helligdommen og brød Brødet hjemme, fik de deres Føde med Fryd og i Hjertets Enfold, | 46og idet de samdrektig hver dag stadig søkte templet og brøt brødet hjemme, nøt de sin mat med fryd og hjertets enfold, | 46Och ständigt, var dag, voro de endräktigt tillsammans i helgedomen; och hemma i husen bröto de bröd och åto med fröjd och i hjärtats enfald, och lovade Gud. |
| 47idet de lovede Gud og havde Yndest hos hele Folket. Men Herren føjede daglig til dem nogle, som lode sig frelse. | 47idet de lovet Gud og hadde yndest hos hele folket. Og Herren la hver dag dem som lot sig frelse, til menigheten. | 47Och allt folket vad dem väl bevåget. Och Herren ökade församlingen, dag efter dag, med dem som läto sig frälsas. |
Det Nye Testamente 1907. Det Gamle Testamente 1931. Ulrik Sandborg-Petersen, ParadigmsMasterPro.com. Det Norsk Bibelselskap (1930) BIBELN eller DEN HELIGA SKRIFT -- innehållande -- NYA TESTAMENTETS KANONISKA BÖCKER -- i överensstämmelse med den av KONUNGEN ÅR 1917 -- This is release 3.7 from Projekt Runeberg ( //www.lysator.liu.se/runeberg/) of the Bible. That release was made 1999-04-09. It contains the full text of the Bible, and all of it has been spell-checked. -- gillade och stadfästa översättningen
Bible Hub |
