Parallelle Kapitler | 1Naar du sidder til Bords hos en Stormand, mærk dig da nøje, hvem du har for dig, | 1Når du sitter til bords med en fyrste, da skal du nøie akte på hvem du har for dig, | 1När du sitter till bords med en furste, så besinna väl vad du har framför dig, |
| 2og sæt dig en Kniv paa Struben, i Fald du er alt for sulten. | 2og sette en kniv på din strupe, hvis du er grådig. | 2och sätt en kniv på din strupe, om du är alltför hungrig. |
| 3Attraa ikke hans lækre Retter, thi det er svigefuld Kost. | 3Vær ikke lysten efter hans fine retter, for det er mat som kan svike! | 3Var ej lysten efter hans smakliga rätter, ty de äro en bedräglig kost. |
| 4Slid dig ikke op for at vinde dig Rigdom, brug ej din Forstand dertil! | 4Gjør dig ikke møie for å bli rik, la sådan klokskap fare! | 4Möda dig icke för att bliva rik; avstå från att bruka klokskap. |
| 5Skal dit Blik flyve efter den uden at finde den? Visselig gør den sig Vinger som Ørnen, der flyver mod Himlen. | 5Når du vender dine øine mot rikdommen, så er den borte. For den gjør sig visselig vinger, lik en ørn som flyver mot himmelen. | 5Låt icke dina blickar flyga efter det som ej har bestånd; ty förvisso gör det sig vingar och flyger sin väg, såsom örnen mot himmelen. |
| 6Spis ej den misundeliges Brød, attraa ikke hans lækre Retter; | 6Et ikke den misunneliges brød, og vær ikke lysten efter hans fine mat! | 6Ät icke den missunnsammes bröd, och var ej lysten efter hans smakliga rätter; |
| 7thi han sidder med karrige Tanker; han siger til dig: »Spis og drik!« men hans Hjerte er ikke med dig. | 7For som han tenker i sin sjel, så er han; et og drikk, sier han til dig, men hans hjerte er ikke med dig. | 7ty han förfar efter sina själviska beräkningar. »Ät och drick» kan han val säga till dig, men hans hjärta är icke med dig. |
| 8Den Bid, du har spist, maa du udspy, du spilder dine fagre Ord. | 8Den matbit som du har ett, den vil du spy ut, og du har spilt dine vakre ord. | 8Den bit du har ätit måste du utspy, och dina vänliga ord har du förspillt. |
| 9Tal ikke for Taabens Ører, thi din kloge Tale agter han ringe. | 9Tal ikke for dårens ører, for han forakter dine forstandige ord! | 9Tala icke för en dåres öron, ty han föraktar vad klokt du säger. |
| 10Flyt ej ældgamle Skel, kom ikke paa faderløses Mark; | 10Flytt ikke det gamle grenseskjell, og kom ikke inn på farløses marker! | 10Flytta icke ett gammalt råmärke, och gör icke intrång på de faderlösas åkrar. |
| 11thi deres Løser er stærk, han fører deres Sag imod dig. | 11For deres løser er sterk, han skal føre deres sak mot dig. | 11Ty deras bördeman är stark; han skall utföra deras sak mot dig. |
| 12Vend dit Hjerte til Tugt, dit Øre til Kundskabs Ord. | 12Bøi ditt hjerte til tukt og dine ører til kunnskaps ord! | 12Vänd ditt hjärta till tuktan och dina öron till de ord som giva kunskap. |
| 13Spar ej Drengen for Tugt; naar du slaar ham med Riset, undgaar han Døden; | 13La ikke den unge være uten tukt! Når du slår ham med riset, skal han ikke dø. | 13Låt icke gossen vara utan aga; ty om du slår honom med riset, så bevaras han från döden; |
| 14du slaar ham vel med Riset, men redder hans Liv fra Dødsriget. | 14Du slår ham med riset, men du frelser hans sjel fra dødsriket. | 14ja, om du slår honom med riset, så räddar du hans själ undan dödsriket. |
| 15Min Søn, er dit Hjerte viist, saa glæder mit Hjerte sig ogsaa, | 15Min sønn! Er ditt hjerte vist, så skal også mitt hjerte glede sig, | 15Min son, om ditt hjärta bliver vist, så gläder sig ock mitt hjärta; |
| 16og mine Nyrer jubler, naar dine Læber taler, hvad ret er! | 16og jeg skal juble i mitt indre når dine leber taler det som rett er. | 16ja, mitt innersta fröjdar sig, när dina läppar tala vad rätt är. |
| 17Dit Hjerte være ikke skinsygt paa Syndere, men stadig ivrigt i HERRENS Frygt; | 17La ikke ditt hjerte være nidkjært mot syndere, men alltid nidkjært for Herrens frykt! | 17Låt icke ditt hjärta avundas syndare, men nitälska för HERRENS fruktan beständigt. |
| 18en Fremtid har du visselig da, dit Haab bliver ikke til intet. | 18Sannelig, det er en fremtid for dig, og ditt håp skal ikke bli til intet. | 18Förvisso har du då en framtid, och ditt hopp varder icke om intet. |
| 19Hør, min Søn, og bliv viis, lad dit Hjerte gaa den lige Vej. | 19Hør, min sønn, og bli vis og la ditt hjerte gå bent frem på veien! | 19Hör, du min son, och bliv vis, och låt ditt hjärta gå rätta vägar. |
| 20Hør ikke til dem, der svælger i Vin, eller dem, der fraadser i Kød; | 20Vær ikke blandt vindrikkere, blandt dem som fråtser i kjøtt! | 20Var icke bland vindrinkare, icke bland dem som äro överdådiga i mat. |
| 21thi Dranker og Fraadser forarmes, Søvn giver lasede Klæder. | 21For drankeren og fråtseren blir fattig, og søvn klær mannen i filler. | 21Ty drinkare och frossare bliva fattiga, och sömnaktighet giver trasiga kläder. |
| 22Hør din Fader, som avlede dig, ringeagt ikke din gamle Moder! | 22Hør på din far, som gav dig livet, og forakt ikke din mor når hun er blitt gammel! | 22Hör din fader, som har fött dig, och förakta icke din moder, när hon varder gammal. |
| 23Køb Sandhed og sælg den ikke, Visdom, Tugt og Forstand. | 23Kjøp sannhet og selg den ikke, kjøp visdom og tukt og forstand! | 23Sök förvärva sanning, och avhänd dig henne icke, sök vishet och tukt och förstånd. |
| 24Den retfærdiges Fader jubler; har man avlet en Vismand, glædes man ved ham; | 24Den rettferdiges far skal juble; den som får en vis sønn, skal glede sig over ham. | 24Stor fröjd har den rättfärdiges fader; den som har fått en vis son har glädje av honom. |
| 25din Fader og Moder glæde sig, hun, der fødte dig, juble! | 25La din far og din mor glede sig, og la henne som fødte dig, juble! | 25Må då din fader och din moder få glädje, och må hon som har fött dig kunna fröjda sig. |
| 26Giv mig dit Hjerte, min Søn, og lad dine Øjne synes om mine Veje! | 26Min sønn! Gi mig ditt hjerte, og la dine øine ha lyst til mine veier! | 26Giv mig, min son, ditt hjärta, och låt mina vägar behaga dina ögon. |
| 27Thi en bundløs Grav er Skøgen, den fremmede Kvinde, en snæver Brønd; | 27For skjøgen er en dyp grav, og den fremmede kvinne en trang brønn; | 27Ty skökan är en djup grop, och nästans hustru är en trång brunn. |
| 28ja, som en Stimand ligger hun paa Lur og øger de troløses Tal blandt Mennesker. | 28ja, hun ligger på lur som en røver, og hun øker tallet på de troløse blandt menneskene. | 28Ja, såsom en rövare ligger hon på lur och de trolösas antal förökar hon bland människorna. |
| 29Hvem har Ak, og hvem har Ve, hvem har Kiv, og hvem har Klage? Hvem har Saar uden Grund, hvem har sløve Øjne? | 29Hvem roper: Akk? Hvem roper: Ve? Hvem har trette? Hvem har klage? Hvem har sår for ingen ting? Hvem har røde øine? | 29Var är ve, var är jämmer? Var äro trätor, var är klagan? Var äro sår utan sak? Var äro ögon höljda i dunkel? |
| 30De, som sidder sent over Vinen, som kommer for at smage den stærke Drik. | 30De som sitter lenge oppe ved vinen, de som kommer for å prøve den krydrede drikk. | 30Jo, där man länge sitter kvar vid vinet, där man samlas för att pröva kryddade drycker. |
| 31Se ikke til Vinen, hvor rød den er, hvorledes den perler i Bægeret; den glider saa glat, | 31Se ikke til vinen, hvor rød den er, hvorledes den perler i begeret, hvor lett den går ned! | 31Så se då icke på vinet, att det är så rött, att det giver sådan glans i bägaren, och att det så lätt rinner ned. |
| 32men bider til sidst som en Slange og spyr sin Gift som en Øgle; | 32Til sist biter den som en slange og hugger som en huggorm; | 32På sistone stinger det ju såsom ormen, och likt basilisken sprutar det gift. |
| 33dine Øjne skuer de sælsomste Ting, og bagvendt taler dit Hjerte; | 33dine øine vil se efter fremmede kvinner, og ditt hjerte tale forvendte ting, | 33Dina ögon få då skåda sällsamma syner, och ditt hjärta talar förvända ting. |
| 34du har det, som laa du midt i Havet, som laa du oppe paa en Mastetop. | 34og du blir lik en som sover midt ute på havet, lik en som sover i toppen av en mast. | 34Det är dig såsom låge du i havets djup, eller såsom svävade du uppe i en mast: |
| 35»De slog mig, jeg følte ej Smerte, gav mig Hug, jeg mærked det ikke; naar engang jeg vaagner igen, saa søger jeg atter til Vinen!« | 35[Du vil si:] De banket mig, det gjorde ikke ondt; de støtte mig, jeg kjente det ikke. Når skal jeg våkne? Jeg vil se å få tak i enda mere. | 35»De slå mig, men åt vållar mig ingen smärta, de stöta mig, men jag känner det icke. När skall jag då vakna upp, så att jag återigen får skaffa mig sådant?» |
Det Nye Testamente 1907. Det Gamle Testamente 1931. Ulrik Sandborg-Petersen, ParadigmsMasterPro.com. Det Norsk Bibelselskap (1930) BIBELN eller DEN HELIGA SKRIFT -- innehållande -- NYA TESTAMENTETS KANONISKA BÖCKER -- i överensstämmelse med den av KONUNGEN ÅR 1917 -- This is release 3.7 from Projekt Runeberg ( //www.lysator.liu.se/runeberg/) of the Bible. That release was made 1999-04-09. It contains the full text of the Bible, and all of it has been spell-checked. -- gillade och stadfästa översättningen
Bible Hub |
