Parallelle Kapitler | 1»Sandelig, sandelig, siger jeg eder, den, som ikke gaar ind i Faarefolden gennem Døren, men stiger andensteds over, han er en Tyv og en Røver. | 1Sannelig, sannelig sier jeg eder: Den som ikke går inn i fårestien gjennem døren, men stiger over annensteds, han er en tyv og en røver; | 1»Sannerligen, sannerligen säger jag eder: Den som icke går in i fårahuset genom dörren, utan stiger in någon annan väg, han är en tjuv och en rövare. |
| 2Men den, som gaar ind igennem Døren, er Faarenes Hyrde. | 2men den som går inn gjennem døren, han er fårenes hyrde. | 2Men den som går in genom dörren, han är fårens herde. |
| 3For ham lukker Dørvogteren op, og Faarene høre hans Røst; og han kalder sine egne Faar ved Navn og fører dem ud. | 3For ham lukker dørvokteren op, og fårene hører hans røst, og han kaller sine får ved navn og fører dem ut. | 3För honom öppnar dörrvaktaren, och fåren lyssna till hans röst, och han kallar sina får vid namn och för dem ut. |
| 4Og naar han har ført alle sine egne Faar ud, gaar han foran dem; og Faarene følge ham, fordi de kende hans Røst. | 4Når han har fått alle sine får ut, går han foran dem, og fårene følger ham, fordi de kjenner hans røst; | 4Och när han har släppt ut alla sina får, går han framför dem, och fåren följa honom, ty de känna hans röst. |
| 5Men en fremmed ville de ikke følge, men de ville fly fra ham, fordi de ikke kende de fremmedes Røst.« | 5men en fremmed følger de ikke, de flyr fra ham, fordi de ikke kjenner de fremmedes røst. | 5Men en främmande följa de alls icke, utan fly bort ifrån honom, ty de känna icke de främmandes röst.» |
| 6Denne Lignelse sagde Jesus til dem; men de forstode ikke, hvad det var, som han talte til dem. | 6Denne lignelse sa Jesus til dem; men de skjønte ikke hvad det var han talte til dem. | 6Så talade Jesus till dem i förtäckta ord; men de förstodo icke vad det var som han talade till dem. |
| 7Jesus sagde da atter til dem: »Sandelig, sandelig, siger jeg eder, jeg er Faarenes Dør. | 7Jesus sa da atter til dem: Sannelig, sannelig sier jeg eder: Jeg er døren til fårene. | 7Åter sade Jesus till dem: »Sannerligen, sannerligen säger jag eder: Jag är dörren in till fåren. |
| 8Alle de, som ere komne før mig, ere Tyve og Røvere; men Faarene hørte dem ikke. | 8Alle de som er kommet før mig, er tyver og røvere; men fårene har ikke hørt dem. | 8Alla de som hava kommit före mig äro tjuvar och rövare, men fåren hava icke lyssnat till dem. |
| 9Jeg er Døren; dersom nogen gaar ind igennem mig, han skal frelses; og han skal gaa ind og gaa ud og finde Føde. | 9Jeg er døren; den som går inn gjennem mig, han blir frelst, og han skal gå inn og gå ut og finne føde. | 9Jag är dörren; den som går in genom mig, han skall bliva frälst, och han skall få gå ut och in och skall finna bete. |
| 10Tyven kommer ikke uden for at stjæle og slagte og ødelægge; jeg er kommen, for at de skulle have Liv og have Overflod. | 10Tyven kommer bare for å stjele og myrde og ødelegge; jeg er kommet forat de skal ha liv og ha overflod. | 10Tjuven kommer allenast för att stjäla och slakta och förgöra. Jag har kommit, för att de skola hava liv och hava över nog. |
| 11Jeg er den gode Hyrde; den gode Hyrde sætter sit Liv til for Faarene. | 11Jeg er den gode hyrde; den gode hyrde setter sitt liv til for fårene. | 11Jag är den gode herden. En god herde giver sitt liv för fåren. |
| 12Men Lejesvenden, som ikke er Hyrde, hvem Faarene ikke høre til ser Ulven komme og forlader Faarene og flyr, og Ulven røver dem og adspreder dem, | 12Men den som er leiesvenn og ikke hyrde, den som ikke eier fårene, han ser ulven komme, og forlater fårene og flyr, og ulven røver dem og jager dem fra hverandre; | 12Men den som är lejd och icke är herden själv, när han, den som fåren icke tillhöra, ser ulven komma, då övergiver han fåren och flyr, och ulven rövar bort dem och förskingrar dem. |
| 13fordi han er en Lejesvend og ikke bryder sig om Faarene. | 13for han er en leiesvenn, og fårene ligger ham ikke på hjerte. | 13Han är ju lejd och frågar icke efter fåren. |
| 14Jeg er den gode Hyrde, og jeg kender mine, og mine kende mig, | 14Jeg er den gode hyrde, og jeg kjenner mine og kjennes av mine, | 14Jag är den gode herden, och jag känner mina får, och mina får känna mig, |
| 15ligesom Faderen kender mig, og jeg kender Faderen; og jeg sætter mit Liv til for Faarene. | 15likesom Faderen kjenner mig, og jeg kjenner Faderen; og jeg setter mitt liv til for fårene. | 15såsom Fadern känner mig, och såsom jag känner Fadern; och jag giver mitt liv för fåren. |
| 16Og jeg har andre Faar, som ikke høre til denne Fold; ogsaa dem bør jeg føre, og de skulle høre min Røst; og der skal blive een Hjord, een Hyrde. | 16Jeg har også andre får, som ikke hører til denne sti; også dem skal jeg føre frem, og de skal høre min røst, og det skal bli én hjord, én hyrde. | 16Jag har ock andra får, som icke höra till detta fårahus; också dem måste jag draga till mig, och de skola lyssna till min röst. Så skall det bliva en hjord och en herde. |
| 17Derfor elsker Faderen mig, fordi jeg sætter mit Liv til for at tage det igen. | 17Derfor elsker Faderen mig, fordi jeg setter mitt liv til for å ta det igjen. | 17Därför älskar Fadern mig, att jag giver mitt liv -- för att sedan taga igen det. |
| 18Ingen tager det fra mig, men jeg sætter det til af mig selv. Jeg har Magt til at sætte det til, og jeg har Magt til at tage det igen. Dette Bud modtog jeg af min Fader.« | 18Ingen tar det fra mig, men jeg setter det til av mig selv. Jeg har makt til å sette det til, og jeg har makt til å ta det igjen; dette bud fikk jeg av min Fader. | 18Ingen tager det ifrån mig, utan jag giver det av fri vilja. Jag har makt att giva det, och jag har makt att taga igen det. Det budet har jag fått av min Fader.» |
| 19Der blev atter Splid iblandt Jøderne for disse Ords Skyld. | 19Det blev atter splid iblandt jødene på grunn av disse ord, | 19För dessa ords skull uppstodo åter stridiga meningar bland judarna. |
| 20Og mange af dem sagde: »Han er besat og raser, hvorfor høre I ham?« | 20og mange av dem sa: Han er besatt og gal; hvorfor hører I på ham? | 20Många av dem sade: »Han är besatt av en ond ande och är från sina sinnen. Varför hören I på honom?» |
| 21Andre sagde: »Dette er ikke Ord af en besat; mon en ond Aand kan aabne blindes Øjne?« | 21Andre sa: Dette er ikke besatt manns tale; kan vel en ond ånd åpne blindes øine? | 21Andra åter sade: »Sådana ord talar icke den som är besatt. Icke kan väl en ond ande öppna blindas ögon?» |
| 22Men Tempelvielsens Fest indtraf i Jerusalem. Det var Vinter; | 22Men det var tempelvielsens fest i Jerusalem. Det var vinter, | 22Därefter inföll tempelinvigningens högtid i Jerusalem. Det var nu vinter, |
| 23og Jesus gik omkring i Helligdommen, i Salomons Søjlegang. | 23og Jesus gikk omkring i templet i Salomos buegang. | 23och Jesus gick fram och åter i Salomos pelargång i helgedomen. |
| 24Da omringede Jøderne ham og sagde til ham: »Hvor længe holder du vor Sjæl i Uvished? Dersom du er Kristus, da sig os det rent ud!« | 24Jødene flokket sig da om ham og sa til ham: Hvor lenge vil du holde oss i uvisshet? Er du Messias, da si oss det rent ut! | 24Då samlade sig judarna omkring honom och sade till honom: »Huru länge vill du hålla oss i ovisshet? Om du är Messias, så säg oss det öppet.» |
| 25Jesus svarede dem: »Jeg har sagt eder det, og I tro ikke. De Gerninger, som jeg gør i min Faders Navn, de vidne om mig; | 25Jesus svarte dem: Jeg har sagt eder det, og I tror det ikke; de gjerninger jeg gjør i min Faders navn, de vidner om mig; | 25Jesus svarade dem: »Jag har sagt eder det, men I tron mig icke. De gärningar som jag gör i min Faders namn, de vittna om mig. |
| 26men I tro ikke, fordi I ikke ere af mine Faar. | 26men I tror ikke, fordi I ikke er av mine får. | 26Men I tron mig icke, ty I ären icke av mina får. |
| 27Mine Faar høre min Røst, og jeg kender dem, og de følge mig, | 27Mine får hører min røst, og jeg kjenner dem, og de følger mig, | 27Mina får lyssna till min röst, och jag känner dem, och de följa mig. |
| 28og jeg giver dem et evigt Liv, og de skulle i al Evighed ikke fortabes, og ingen skal rive dem ud af min Haand. | 28og jeg gir dem evig liv, og de skal aldri i evighet fortapes, og ingen skal rive dem ut av min hånd. | 28Och jag giver dem evigt liv, och de skola aldrig någonsin förgås, och ingen skall rycka dem ur min hand. |
| 29Min Fader, som har givet mig dem, er større end alle; og ingen kan rive noget af min Faders Haand. | 29Min Fader, som har gitt mig dem, er større enn alle, og ingen kan rive dem ut av min Faders hånd; | 29Min Fader, som har givit mig dem, är större än alla, och ingen kan rycka dem ur min Faders hand. |
| 30Jeg og Faderen, vi ere eet.« | 30jeg og Faderen, vi er ett. | 30Jag och Fadern äro ett.» |
| 31Da toge Jøderne atter Sten op for at stene ham. | 31Jødene tok da atter op stener for å stene ham. | 31Då togo judarna åter upp stenar för att stena honom. |
| 32Jesus svarede dem: »Mange gode Gerninger har jeg vist eder fra min Fader; for hvilken af disse Gerninger stene I mig?« | 32Jesus svarte dem: Mange gode gjerninger har jeg vist eder fra min Fader; hvilken av dem er det I stener mig for? | 32Men Jesus sade till dem: »Många goda gärningar, som komma från min Fader, har jag låtit eder se. För vilken av dessa gärningar är det som I viljen stena mig?» |
| 33Jøderne svarede ham: »For en god Gerning stene vi dig ikke, men for Gudsbespottelse, og fordi du, som er et Menneske, gør dig selv til Gud.« | 33Jødene svarte ham: For nogen god gjerning stener vi dig ikke, men for gudsbespottelse, og fordi du som er et menneske, gjør dig selv til Gud. | 33Judarna svarade honom: »Det är icke för någon god gärnings skull som vi vilja stena dig, utan därför att du hädar och gör dig själv till Gud, du som är en människa.» |
| 34Jesus svarede dem: »Er der ikke skrevet i eders Lov: Jeg har sagt: I ere Guder? | 34Jesus svarte dem: Står det ikke skrevet i eders lov: Jeg har sagt: I er guder? | 34Jesus svarade dem: »Det är ju så skrivet i eder lag: 'Jag har sagt att I ären gudar'. |
| 35Naar den nu har kaldt dem Guder, til hvem Guds Ord kom (og Skriften kan ikke rokkes), | 35Når da loven kaller dem guder som Guds ord utgikk til - og Skriften kan ikke gjøres ugyldig - | 35Om han nu har kallat för gudar dem som Guds ord kom till -- och skriften kan ju icke bliva om intet -- |
| 36sige I da til den, hvem Faderen har Helliget og sendt til Verden: Du taler bespotteligt, fordi jeg sagde: Jeg er Guds Søn? | 36sier da I til ham som Faderen har helliget og sendt til verden: Du spotter Gud, fordi jeg sa: Jeg er Guds Sønn? | 36huru kunnen då I, på den grund att jag har sagt mig vara Guds Son, anklaga mig för hädelse, mig som Fadern har helgat och sänt i världen? |
| 37Dersom jeg ikke gør min Faders Gerninger, saa tror mig ikke! | 37Gjør jeg ikke min Faders gjerninger, da tro mig ikke; | 37Gör jag icke min Faders gärningar, så tron mig icke. |
| 38Men dersom jeg gør dem, saa tror Gerningerne, om I end ikke ville tro mig, for at I kunne indse og erkende, at Faderen er i mig, og jeg i Faderen.« | 38men gjør jeg dem, da tro gjerningene, om I ikke tror mig, forat I kan skjønne og forstå at Faderen er i mig og jeg i ham! | 38Men gör jag dem, så tron gärningarna, om I än icke tron mig; då skolen I fatta och förstå att Fadern är i mig, och att jag är i Fadern.» |
| 39De søgte da atter at gribe ham; og han undslap af deres Haand. | 39De søkte da atter å gripe ham, men han slapp ut av deres hånd. | 39Då ville de åter gripa honom, men han gick sin väg, undan deras händer. |
| 40Og han drog atter bort hinsides Jordan til det Sted, hvor Johannes først døbte, og han blev der. | 40Og han drog atter bort til hin side av Jordan, til det sted hvor Johannes først døpte og han blev der. | 40Sedan begav han sig åter bort till det ställe på andra sidan Jordan, där Johannes först hade döpt, och stannade kvar där. |
| 41Og mange kom til ham, og de sagde: »Johannes gjorde vel intet Tegn; men alt, hvad Johannes sagde om denne, var sandt.« | 41Og mange kom til ham, og de sa: Johannes gjorde vel ikke noget tegn, men alt det som Johannes sa om denne, var sant. | 41Och många kommo till honom. Och de sade: »Väl gjorde Johannes intet tecken, men allt vad Johannes sade om denne var sant.» |
| 42Og mange troede paa ham der. | 42Og mange trodde på ham der. | 42Och många kommo där till tro på honom. |
Det Nye Testamente 1907. Det Gamle Testamente 1931. Ulrik Sandborg-Petersen, ParadigmsMasterPro.com. Det Norsk Bibelselskap (1930) BIBELN eller DEN HELIGA SKRIFT -- innehållande -- NYA TESTAMENTETS KANONISKA BÖCKER -- i överensstämmelse med den av KONUNGEN ÅR 1917 -- This is release 3.7 from Projekt Runeberg ( //www.lysator.liu.se/runeberg/) of the Bible. That release was made 1999-04-09. It contains the full text of the Bible, and all of it has been spell-checked. -- gillade och stadfästa översättningen
Bible Hub |
