Parallelle Kapitler | 1Halleluja! Lov HERREN, thi han er god, thi hans Miskundhed varer evindelig! | 1Pris Herren, for han er god, hans miskunnhet varer evindelig. | 1Tacken HERREN, ty han är god, ty hans nåd varar evinnerligen. |
| 2Saa skal HERRENS genløste sige, de, han løste af Fjendens Haand | 2Så sie Herrens gjenløste, de som han har gjenløst av nødens hånd, | 2Så säge HERRENS förlossade, de som han har förlossat ur nöden, |
| 3og samlede ind fra Landene, fra Øst og Vest, fra Nord og fra Havet. | 3og som han har samlet fra landene, fra øst og fra vest, fra nord og fra havet. | 3de som han har församlat ifrån länderna, från öster och från väster, från norr och från havssidan. |
| 4I den øde Ørk for de vild, fandt ikke Vej til beboet By, | 4De fór vill i ørkenen, i et uveisomt øde, de fant ikke en by å bo i. | 4De irrade omkring i öknen på öde stigar, de funno ingen stad där de kunde bo; |
| 5de led baade Sult og Tørst, deres Sjæl var ved at vansmægte; | 5De var hungrige og tørste, deres sjel vansmektet i dem. | 5de hungrade och törstade, deras själ försmäktade i dem. |
| 6men de raabte til HERREN i Nøden, han frelste dem af deres Trængsler | 6Da ropte de til Herren i sin nød; av deres trengsler utfridde han dem, | 6Men de ropade till HERREN i sin nöd, och han räddade dem ur deras trångmål. |
| 7og førte dem ad rette Vej, saa de kom til beboet By. | 7og han førte dem på rett vei, så de gikk til en by de kunde bo i. | 7Och han ledde dem på en rätt väg, så att de kommo till en stad där de kunde bo. |
| 8Lad dem takke HERREN for hans Miskundhed, for hans Underværker mod Menneskens Børn. | 8De skal prise Herren for hans miskunnhet og for hans undergjerninger mot menneskenes barn; | 8De må tacka HERREN för hans nåd och för hans under med människors barn, |
| 9Thi han mætted den vansmægtende Sjæl og fyldte den sultne med godt. | 9for han mettet den vansmektende sjel og fylte den hungrige sjel med godt. | 9att han mättade den försmäktande själen och uppfyllde den hungrande själen med sitt goda. |
| 10De sad i Mulm og Mørke, bundne i Pine og Jern, | 10De satt i mørke og i dødsskygge, bundet i elendighet og jern, | 10De sutto i mörker och dödsskugga, fångna i elände och järnbojor, |
| 11fordi de havde staaet Guds Ord imod og ringeagtet den Højestes Raad. | 11fordi de hadde vært gjenstridige mot Guds ord og foraktet den Høiestes råd. | 11därför att de hade varit gensträviga mot Guds ord och hade föraktat den Högstes råd. |
| 12Deres Hjerte var knuget af Kummer, de faldt, der var ingen, som hjalp; | 12Derfor bøide han deres hjerter ved lidelse; de snublet, og det var ikke nogen hjelper. | 12Han kuvade deras hjärtan med olycka; de kommo på fall och hade ingen hjälpare. |
| 13men de raabte til HERREN i Nøden, han frelste dem af deres Trængsler, | 13Da ropte de til Herren i sin nød; av deres trengsler frelste han dem. | 13Men de ropade till HERREN i sin nöd, och han frälste dem ur deras trångmål; |
| 14førte dem ud af Mørket og Mulmet og sønderrev deres Baand. | 14Han førte dem ut av mørke og dødsskygge og rev sønder deres bånd. | 14han förde dem ut ur mörkret och dödsskuggan, och deras bojor slet han sönder. |
| 15Lad dem takke HERREN for hans Miskundhed, for hans Underværker mod Menneskens Børn. | 15De skal prise Herren for hans miskunnhet og for hans undergjerninger mot menneskenes barn; | 15De må tacka HERREN för hans nåd och för hans under med människors barn, |
| 16Thi han sprængte Døre af Kobber og sønderslog Slaaer af Jern. | 16for han brøt sønder porter av kobber og hugg sønder bommer av jern. | 16att han krossade kopparportarna och bröt sönder järnbommarna. |
| 17De sygnede hen for Synd og led for Brødes Skyld, | 17De var dårer og blev plaget for sin syndige vei og for sine misgjerninger; | 17De voro oförnuftiga, ty de vandrade i överträdelse, och blevo nu plågade för sina missgärningars skull; |
| 18de væmmedes ved al Slags Mad, de kom Dødens Porte nær; | 18deres sjel vemmedes ved all mat, og de kom nær til dødens porter. | 18deras själ vämjdes vid all mat, och de voro nära dödens portar. |
| 19men de raabte til HERREN i Nøden, han frelste dem af deres Trængsler, | 19Da ropte de til Herren i sin nød; av deres trengsler frelste han dem. | 19Men de ropade till HERREN i sin nöd, och han frälste dem ur deras trångmål. |
| 20sendte sit Ord og lægede dem og frelste deres Liv fra Graven. | 20Han sendte sitt ord og helbredet dem og reddet dem fra deres graver. | 20Han sände sitt ord och botade dem och räddade dem från graven. |
| 21Lad dem takke HERREN for hans Miskundhed, for hans Underværker mod Menneskens Børn | 21De skal prise Herren for hans miskunnhet og for hans undergjerninger mot menneskenes barn; | 21De må tacka HERREN för hans nåd och för hans under med människors barn; |
| 22og ofre Lovprisningsofre og med Jubel forkynde hans Gerninger. | 22og ofre takkoffere og fortelle om hans gjerninger med jubel. | 22de må offra lovets offer och förtälja hans verk med jubel. |
| 23De for ud paa Havet i Skibe, drev Handel paa vældige Vande, | 23De som fór ut på havet i skib, som drev handel på store vann, | 23De foro på havet med skepp och drevo sin handel på stora vatten; |
| 24blev Vidne til HERRENS Gerninger, hans Underværker i Dybet; | 24de så Herrens gjerninger og hans underverker på dypet. | 24där fingo de se HERRENS gärningar och hans under på havsdjupet. |
| 25han bød, og et Stormvejr rejste sig, Bølgerne taarnedes op; | 25Han bød og lot det komme en stormvind, og den reiste dets bølger. | 25Med sitt ord uppväckte han stormvinden, så att den hävde upp dess böljor. |
| 26mod Himlen steg de, i Dybet sank de, i Ulykken svandt deres Mod; | 26De fór op imot himmelen, de fór ned i avgrunnene, deres sjel blev motløs i ulykken. | 26De foro upp mot himmelen, ned i djupen; deras själ upplöstes av ångest. |
| 27de tumled og raved som drukne, borte var al deres Visdom; | 27De tumlet og vaklet som en drukken mann, og all deres visdom blev til intet. | 27De raglade och stapplade såsom druckna, och all deras vishet blev till intet. |
| 28men de raabte til HERREN i Nøden, han frelste dem af deres Trængsler, | 28Da ropte de til Herren i sin nød, og av deres trengsler førte han dem ut. | 28Men de ropade till HERREN i sin nöd, och han förde dem ut ur deras trångmål. |
| 29skiftede Stormen til Stille, saa Havets Bølger tav; | 29Han lot stormen bli til stille, og bølgene omkring dem tidde. | 29Han förbytte stormen i lugn, så att böljorna omkring dem tystnade. |
| 30og glade blev de, fordi det stilned; han førte dem til Havnen, de søgte. | 30Og de gledet sig over at de la sig; og han førte dem til den havn de ønsket. | 30Och de blevo glada att det vart stilla, och han förde dem till den hamn dit de ville. |
| 31Lad dem takke HERREN for hans Miskundhed, for hans Underværker mod Menneskens Børn, | 31De skal prise Herren for hans miskunnhet og for hans undergjerninger mot menneskenes barn | 31De må tacka HERREN för hans nåd och för hans under med människors barn; |
| 32ophøje ham i Folkets Forsamling og prise ham i de Ældstes Kreds! | 32og ophøie ham i folkets forsamling og love ham der hvor de gamle sitter. | 32de må upphöja honom i folkets församling och lova honom där de äldste sitta. |
| 33Floder gør han til Ørken og Kilder til øde Land, | 33Han gjorde elver til en ørken og vannkilder til et tørstig land, | 33Han gjorde strömmar till öken, källsprång till torr mark, |
| 34til Saltsteppe frugtbart Land for Ondskabens Skyld hos dem, som bor der. | 34et fruktbart land til et saltland for deres ondskaps skyld som bodde der. | 34bördigt land till salthed, för dess inbyggares ondskas skull. |
| 35Ørken gør han til Vanddrag, det tørre Land til Kilder; | 35Han gjorde en ørken til en vannrik sjø og et tørt land til vannkilder*. | 35Han gjorde öknen till en vattenrik sjö och torrt land till källsprång. |
| 36der lader han sultne bo, saa de grunder en By at bo i, | 36Og han lot de hungrige bo der, og de grunnla en by til å bo i. | 36Och han lät de hungrande bo där, och de byggde en stad där de kunde bo. |
| 37tilsaar Marker og planter Vin og høster Afgrødens Frugt. | 37Og de tilsådde akrer og plantet vingårder, og de vant den frukt de bar. | 37De besådde åkrar och planterade vingårdar, som gåvo dem sin frukt i avkastning. |
| 38Han velsigner dem, de bliver mange, han lader det ikke skorte paa Kvæg. | 38Og han velsignet dem, og de blev meget tallrike, og av fe gav han dem ikke lite. | 38Han välsignade dem, och de förökades storligen, och deras boskapshjordar lät han icke förminskas. |
| 39De bliver faa og segner under Modgangs og Kummers Tryk, | 39Så minket de igjen og blev nedbøiet ved trengsel, ulykke og sorg. | 39Väl blevo de sedan ringa och nedböjda, i det olycka och bedrövelse tryckte dem, |
| 40han udøser Haan over Fyrster og lader dem rave i vejløst Øde. | 40Han som utøser forakt over fyrster og lar dem fare vill i et uveisomt øde, | 40men han som utgjuter förakt över furstar och låter dem irra omkring i väglösa ödemarker, |
| 41Men han løfter den fattige op af hans Nød og gør deres Slægter som Hjorde; | 41han ophøiet den fattige av elendighet og gjorde slektene som hjorden. | 41han upphöjde då den fattige ur eländet och lät släkterna växa till såsom fårhjordar. |
| 42de oprigtige ser det og glædes, men al Ondskab lukker sin Mund. | 42De opriktige ser det og gleder sig, og all ondskap lukker sin munn. | 42De redliga se det och glädja sig, och all orättfärdighet måste tillsluta sin mun. |
| 43Hvo som er viis, han mærke sig det og lægge sig HERRENS Naade paa Sinde! | 43Den som er vis, han akte på dette og merke på Herrens nådegjerninger! | 43Den som är vis, han akte härpå och besinne HERRENS nådegärningar. |
Det Nye Testamente 1907. Det Gamle Testamente 1931. Ulrik Sandborg-Petersen, ParadigmsMasterPro.com. Det Norsk Bibelselskap (1930) BIBELN eller DEN HELIGA SKRIFT -- innehållande -- NYA TESTAMENTETS KANONISKA BÖCKER -- i överensstämmelse med den av KONUNGEN ÅR 1917 -- This is release 3.7 from Projekt Runeberg ( //www.lysator.liu.se/runeberg/) of the Bible. That release was made 1999-04-09. It contains the full text of the Bible, and all of it has been spell-checked. -- gillade och stadfästa översättningen
Bible Hub |
