Svenska (1917) 1Vidare sade Elihu: 2Bida ännu litet, så att jag får giva dig besked, ty ännu något har jag att säga till Guds försvar. 3Min insikt vill jag hämta vida ifrån, och åt min skapare vill jag skaffa rätt. 4Ja, förvisso skola mina ord icke vara lögn; en man med fullgod insikt har du framför dig. 5Se, Gud är väldig, men han försmår dock ingen, han som är så väldig i sitt förstånds kraft. 6Den ogudaktige låter han ej bliva vid liv, men åt de arma skaffar han rätt. 7Han tager ej sina ögon från de rättfärdiga; de få trona i konungars krets, för alltid låter han dem sitta där i höghet. 8Och om de läggas bundna i kedjor och fångas i eländets snaror, 9så vill han därmed visa dem vad de hava gjort, och vilka överträdelser de hava begått i sitt högmod; 10han vill då öppna deras öra för tuktan och mana dem att vända om ifrån fördärvet. 11Om de då höra på honom och underkasta sig, så få de framleva sina dagar i lycka och sina år i ljuvlig ro. 12Men höra de honom ej, så förgås de genom vapen och omkomma, när de minst tänka det. 13Ja, de som med gudlöst hjärta hängiva sig åt vrede och icke anropa honom, när han lägger dem i band, 14deras själ skall i deras ungdom ryckas bort av döden, och deras liv skall dela tempelbolares lott. 15Genom lidandet vill han rädda den lidande, och genom betrycket vill han öppna hans öra. 16Så sökte han ock draga dig ur nödens gap, ut på en rymlig plats, där intet trångmål rådde; och ditt bord skulle bliva fullsatt med feta rätter. 17Men nu bär du till fullo ogudaktighetens dom; ja, dom och rättvisa hålla dig nu fast. 18Ty vrede borde ej få uppegga dig under din tuktans tid, och huru svårt du än har måst plikta, borde du ej därav ledas vilse. 19Huru kan han lära dig bedja, om icke genom nöd och genom allt som nu har prövat din kraft? 20Du må ej längta så ivrigt efter natten, den natt då folken skola ryckas bort ifrån sin plats. 21Tag dig till vara, så att du ej vänder dig till vad fördärvligt är; sådant behagar dig ju mer än att lida. 22Se, Gud är upphöjd genom sin kraft. Var finnes någon mästare som är honom lik? 23Vem har föreskrivit honom hans väg, och vem kan säga: »Du gör vad orätt är?» 24Tänk då på att upphöja hans gärningar, dem vilka människorna besjunga 25och som de alla skåda med lust, de dödliga, om de än blott skönja dem i fjärran. 26Ja, Gud är för hög för vårt förstånd, hans år äro flera än någon kan utrannsaka. 27Se, vattnets droppar drager han uppåt, och de sila ned såsom regn, där hans dimma går fram; 28skyarna gjuta dem ut såsom en ström, låta dem drypa ned över talrika människor. 29Ja, kan någon fatta molnens utbredning, braket som utgår från hans hydda? 30Se, sitt ljungeldsljus breder han ut över molnen, och själva havsgrunden höljer han in däri. 31Ty så utför han sina domar över folken; så bereder han ock näring i rikligt mått. 32I ljungeldsljus höljer han sina händer och sänder det ut mot dem som begynna strid. 33Budskap om honom bär hans dunder; själva boskapen bebådar hans antåg. BIBELN eller DEN HELIGA SKRIFT -- innehållande -- NYA TESTAMENTETS KANONISKA BÖCKER -- i överensstämmelse med den av KONUNGEN ÅR 1917 -- This is release 3.7 from Projekt Runeberg (//www.lysator.liu.se/runeberg/) of the Bible. That release was made 1999-04-09. It contains the full text of the Bible, and all of it has been spell-checked. -- gillade och stadfästa översättningen Bible Hub |
    |