Parallelle Kapitler | 1Thi Himmeriges Rige ligner en Husbond, som gik ud tidligt om Morgenen for at leje Arbejdere til sin Vingaard. | 1For himlenes rike er likt en husbond som gikk ut tidlig om morgenen for å leie arbeidere til sin vingård. | 1»Ty med himmelriket är det, såsom när en husbonde bittida om morgonen gick ut för att leja åt sig arbetare till sin vingård. |
| 2Og da han var bleven enig med Arbejderne om en Denar om Dagen, sendte han dem til sin Vingaard. | 2Og da han var blitt enig med arbeiderne om en penning om dagen, sendte han dem bort til sin vingård. | 2Och när han hade kommit överens med arbetarna om en viss dagspenning, sände han dem till sin vingård. |
| 3Og han gik ud ved den tredje Time og saa andre staa ledige paa Torvet, | 3Og han gikk ut ved den tredje time og så andre stå ledige på torvet, | 3När han sedan gick ut vid tredje timmen, fick han se några andra stå sysslolösa på torget; |
| 4og han sagde til dem: Gaar ogsaa I hen i Vingaarden, og jeg vil give eder, hvad som ret er. Og de gik derhen. | 4og til dem sa han: Gå også I bort til vingården, og hvad rett er, vil jeg gi eder. Og de gikk avsted. | 4och han sade till dem: 'Gån ock I till min vingård, så skall jag giva eder vad skäligt är.' |
| 5Han gik atter ud ved den sjette og niende Time og gjorde ligesaa. | 5Atter gikk han ut ved den sjette og den niende time og gjorde likeså. | 5Och de gingo. Åter gick han ut vid sjätte timmen och vid nionde och gjorde sammalunda. |
| 6Og ved den ellevte Time gik han ud og fandt andre staaende der, og han siger til dem: Hvorfor staa I her ledige hele Dagen? | 6Og han gikk ut ved den ellevte time og fant andre stående der, og han sa til dem: Hvorfor står I her ledige hele dagen? | 6Också vid elfte timmen gick han ut och fann då några andra stå där; och han sade till dem: 'Varför stån I här hela dagen sysslolösa?' |
| 7De sige til ham: Fordi ingen lejede os. Han siger til dem: Gaar ogsaa I hen i Vingaarden! | 7De sa til ham: Fordi ingen har leid oss. Han sa til dem: Gå også I bort til vingården! | 7De svarade honom: 'Därför att ingen har lejt oss.' Då sade han till dem: 'Gån ock I till min vingård.' |
| 8Men da det var blevet Aften, siger Vingaardens Herre til sin Foged: Kald paa Arbejderne, og betal dem deres Løn, idet du begynder med de sidste og ender med de første! | 8Men da det var blitt aften, sa vingårdens herre til sin forvalter: Kall arbeiderne frem og gi dem deres lønn; begynn med de siste og end med de første! | 8När det så hade blivit afton, sade vingårdens herre till sin förvaltare: 'Kalla fram arbetarna och giv dem deras lön, men begynn med de sista och gå så tillbaka ända till de första.' |
| 9Og de, som vare lejede ved den ellevte Time, kom og fik hver en Denar. | 9Så kom de som var leid ved den ellevte time, og de fikk hver sin penning. | 9Då nu de kommo fram, som voro lejda vid elfte timmen, fick var och en av dem full dagspenning. |
| 10Men da de første kom, mente de, at de skulde faa mere; og ogsaa de fik hver en Denar. | 10Men da de første kom, tenkte de at de skulde få mere; men de fikk hver sin penning de også. | 10När sedan de första kommo, trodde de att de skulle få mer, men också var och en av dem fick samma dagspenning. |
| 11Men da de fik den, knurrede de imod Husbonden og sagde: | 11Men da de fikk den, knurret de mot husbonden og sa: | 11När de så fingo, knorrade de mot husbonden. |
| 12Disse sidste have kun arbejdet een Time, og du har gjort dem lige med os, som have baaret Dagens Byrde og Hede. | 12Disse siste har bare vært her en time, og du har gjort dem like med oss som har båret dagens byrde og hete. | 12och sade: 'Dessa sista hava arbetat allenast en timme, och du har ändå ställt dem lika med oss, som hava burit dagens tunga och solens hetta?' |
| 13Men han svarede og sagde til en af dem: Ven! jeg gør dig ikke Uret; er du ikke bleven enig med mig om en Denar? | 13Men han svarte en av dem og sa: Min venn! jeg gjør dig ikke urett, blev du ikke enig med mig om en penning? | 13Då svarade han en av dem och sade: 'Min vän, jag gör dig ingen orätt. Kom du icke överens med mig om den dagspenningen? |
| 14Tag dit og gaa! Men jeg vil give denne sidste ligesom dig. | 14Ta ditt og gå! Men jeg vil gi denne siste like så meget som dig. | 14Tag vad dig tillkommer och gå. Men åt denne siste vill jag giva lika mycket som åt dig. |
| 15Eller har jeg ikke Lov at gøre med mit, hvad jeg vil? Eller er dit Øje ondt, fordi jeg er god? | 15Eller har jeg ikke lov til å gjøre med mitt hvad jeg vil? eller er ditt øie ondt fordi jeg er god? | 15Har jag icke lov att göra såsom jag vill med det som är mitt? Eller skall du med onda ögon se på att jag är så god?' -- |
| 16Saaledes skulle de sidste blive de første, og de første de sidste; thi mange ere kaldede, men faa ere udvalgte.« | 16Således skal de siste bli de første, og de første de siste; for mange er kalt, men få utvalgt. | 16Så skola de sista bliva de första, och de första bliva de sista.» |
| 17Og da Jesus drog op til Jerusalem, tog han de tolv Disciple til Side og sagde til dem paa Vejen: | 17Og da Jesus drog op til Jerusalem, tok han de tolv disipler til side og sa til dem på veien: | 17Då nu Jesus ville gå upp till Jerusalem, tog han till sig de tolv, så att de voro allena; och under vägen sade han till dem: |
| 18»Se, vi drage op til Jerusalem, og Menneskesønnen skal overgives til Ypperstepræsterne og de skriftkloge; og de skulle dømme ham til Døden | 18Se, vi går op til Jerusalem, og Menneskesønnen skal overgis til yppersteprestene og de skriftlærde, og de skal dømme ham til døden | 18»Se, vi gå nu upp till Jerusalem, och Människosonen skall bliva överlämnad åt översteprästerna och de skriftlärde, och de skola döma honom till döden |
| 19og overgive ham til Hedningerne til at spottes og hudstryges og korsfæstes; og paa den tredje Dag skal han opstaa.« | 19og overgi ham til hedningene til å spottes og hudstrykes og korsfestes; og på den tredje dag skal han opstå. | 19och överlämna honom åt hedningarna till att begabbas och gisslas och korsfästas; men på tredje dagen skall han uppstå igen.» |
| 20Da gik Zebedæus's Sønners Moder til ham med sine Sønner og faldt ned for ham og vilde bede ham om noget. | 20Da gikk Sebedeus-sønnenes mor til ham med sine sønner, falt ned for ham og bad ham om noget. | 20Då trädde Sebedeus' söners moder fram till honom med sina söner och föll ned för honom och ville begära något av honom. |
| 21Men han sagde til hende: »Hvad vil du?« Hun siger til ham: »Sig, at disse mine to Sønner skulle i dit Rige sidde den ene ved din højre, den anden ved din venstre Side.« | 21Han sa til henne: Hvad vil du? Hun sa til ham: Si at disse mine to sønner skal sitte, den ene ved din høire og den andre ved din venstre side i ditt rike! | 21Han frågade henne: »Vad vill du?» Hon svarade honom: »Säg att i ditt rike den ene av dessa mina två söner skall få sitta på din högra sida, och den andre på din vänstra.» |
| 22Men Jesus svarede og sagde: »I vide ikke, hvad I bede om. Kunne I drikke den Kalk, som jeg skal drikke?« De sige til ham: »Det kunne vi.« | 22Men Jesus svarte og sa: I vet ikke hvad det er I ber om. Kan I drikke den kalk jeg skal drikke? De sa til ham: Det kan vi. | 22Men Jesus svarade och sade: »I veten icke vad I begären. Kunnen I dricka den kalk som jag skall dricka?» De svarade honom: »Det kunna vi.» |
| 23Han siger til dem: »Min Kalk skulle I vel drikke; men det at sidde ved min højre og ved min venstre Side tilkommer det ikke mig at give; men det gives til dem, hvem det er beredt af min Fader.« | 23Han sa til dem: Min kalk skal I nok drikke; men å sitte ved min høire og ved min venstre side, det tilkommer det ikke mig å gi nogen, men det gis dem som det er beredt av min Fader. | 23Då sade han till dem: »Ja, väl skolen I få dricka min kalk, men platsen på min högra sida och platsen på min vänstra tillkommer det icke mig att bortgiva, utan de skola tillfalla dem för vilka så är bestämt av min Fader.» |
| 24Og da de ti hørte dette, bleve de vrede paa de to Brødre. | 24Da de ti hørte dette, blev de harme på de to brødre. | 24När de tio andra hörde detta, blevo de misslynta på de två bröderna. |
| 25Men Jesus kaldte dem til sig og sagde: »I vide, at Folkenes Fyrster herske over dem, og de store bruge Myndighed over dem. | 25Men Jesus kalte dem til sig og sa: I vet at fyrstene hersker over sine folk, og deres stormenn bruker makt over dem. | 25Då kallade Jesus dem till sig och sade: »I veten att furstarna uppträda mot sina folk såsom herrar, och att de mäktige låta folken känna sin myndighet. |
| 26Saaledes skal det ikke være iblandt eder; men den, som vil blive stor iblandt eder, han skal være eders Tjener; | 26Så skal det ikke være blandt eder; men den som vil bli stor iblandt eder, han skal være eders tjener, | 26Så är det icke bland eder; utan den som vill bliva störst bland eder, han vare de andras tjänare, |
| 27og den, som vil være den ypperste iblandt eder, han skal være eders Træl. | 27og den som vil være den første blandt eder, han skal være eders træl, | 27och den som vill vara främst bland eder, han vare de andras dräng, |
| 28Ligesom Menneskesønnen ikke er kommen for at lade sig tjene, men for at tjene og give sit Liv til en Genløsning for mange.« | 28likesom Menneskesønnen ikke er kommet for å la sig tjene, men for selv å tjene og gi sitt liv til en løsepenge for mange. | 28likasom Människosonen har kommit, icke för att låta tjäna sig, utan för att tjäna och giva sitt liv till lösen för många.» |
| 29Og da de gik ud af Jeriko, fulgte en stor Folkeskare ham. | 29Og da de gikk ut fra Jeriko, fulgte meget folk ham. | 29När de sedan gingo ut ifrån Jeriko, följde honom mycket folk. |
| 30Og se, to blinde sade ved Vejen, og da de hørte, at Jesus gik forbi, raabte de og sagde: »Herre, forbarm dig over os, du Davids Søn!« | 30Og se, to blinde satt ved veien, og da de hørte at det var Jesus som gikk forbi, ropte de: Miskunn dig over oss, Herre, du Davids sønn! | 30Och se, två blinda sutto där vid vägen. När dessa hörde att det var Jesus som gick där fram, ropade de och sade: »Herre, förbarma dig över oss, du Davids son.» |
| 31Men Skaren truede dem, at de skulde tie; men de raabte endnu stærkere og sagde: »Herre, forbarm dig over os, du Davids Søn!« | 31Folket truet dem at de skulde tie; men de ropte enda mere og sa: Herre, miskunn dig over oss, du Davids sønn! | 31Och folket tillsade dem strängeligen att de skulle tiga; men de ropade dess mer och sade: »Herre, förbarma dig över oss, du Davids son.» |
| 32Og Jesus stod stille og kaldte paa dem og sagde: »Hvad ville I, at jeg skal gøre for eder?« | 32Og Jesus stod stille og kalte på dem og sa: Hvad vil I jeg skal gjøre for eder? | 32Då stannade Jesus och kallade dem till sig och sade: »Vad viljen I att jag skall göra eder?» |
| 33De sige til ham: »Herre! at vore Øjne maatte oplades.« | 33De sa: Herre! at våre øine må bli oplatt! | 33De svarade honom: »Herre, låt våra ögon bliva öppnade.» |
| 34Og Jesus ynkedes inderligt og rørte ved deres Øjne. Og straks bleve de seende, og de fulgte ham. | 34Da ynkedes Jesus inderlig og rørte ved deres øine; og straks fikk de sitt syn igjen, og de fulgte ham. | 34Då förbarmade sig Jesus över dem och rörde vid deras ögon, och strax fingo de sin syn och följde honom. |
Det Nye Testamente 1907. Det Gamle Testamente 1931. Ulrik Sandborg-Petersen, ParadigmsMasterPro.com. Det Norsk Bibelselskap (1930) BIBELN eller DEN HELIGA SKRIFT -- innehållande -- NYA TESTAMENTETS KANONISKA BÖCKER -- i överensstämmelse med den av KONUNGEN ÅR 1917 -- This is release 3.7 from Projekt Runeberg ( //www.lysator.liu.se/runeberg/) of the Bible. That release was made 1999-04-09. It contains the full text of the Bible, and all of it has been spell-checked. -- gillade och stadfästa översättningen
Bible Hub |
