Parallelle Kapitler | 1Og det skete i Tiden der efter, at han rejste igennem Byer og Landsbyer og prædikede og forkyndte Evangeliet om Guds Rige, og med ham de tolv | 1Og det skjedde derefter at han drog omkring fra by til by og fra landsby til landsby og forkynte evangeliet om Guds rike, og de tolv var med ham, | 1Därefter vandrade han igenom landet, från stad till stad och från by till by, och predikade och förkunnade evangelium om Guds rike. Och med honom följde de tolv, |
| 2og nogle Kvinder, som vare helbredte fra onde Aander og Sygdomme, nemlig: Maria, der kaldes Magdalene, af hvem syv onde Aander vare udfarne; | 2og likeså nogen kvinner som var helbredet for onde ånder og sykdommer: Maria med tilnavnet Magdalena, som syv onde ånder var faret ut av, | 2så ock några kvinnor som hade blivit befriade från onda andar och botade från sjukdomar: Maria, som kallades Magdalena, ur vilken sju onda andar hade blivit utdrivna, |
| 3og Johanna, Herodes's Husfoged Kuzas Hustru, og Susanna og mange andre, som tjente dem med, hvad de ejede. | 3og Johanna, som var gift med Kuzas, Herodes' foged, og Susanna og mange andre, som tjente dem med det de eide. | 3och Johanna, hustru till Herodes' fogde Kusas, och Susanna och många andra som tjänade dem med sina ägodelar. |
| 4Men da en stor Skare kom sammen, og de droge til ham fra de forskellige Byer, sagde han ved en Lignelse: | 4Da nu meget folk strømmet sammen, og de som bodde omkring i byene, drog ut til ham, sa han i en lignelse: | 4Då nu mycket folk kom tillhopa, i det att inbyggarna i de särskilda städerna begåvo sig ut till honom, sade han i en liknelse: |
| 5»En Sædemand gik ud at saa sin Sæd; og idet han saaede, faldt noget ved Vejen og blev nedtraadt, og Himmelens Fugle aade det op. | 5En såmann gikk ut for å så sin sæd, og da han sådde, falt noget ved veien; og det blev trådt ned, og himmelens fugler åt det op. | 5»En såningsman gick ut för att så sin säd. Och när han sådde, föll somt vid vägen och blev nedtrampat, och himmelens fåglar åto upp det. |
| 6Og noget faldt paa Klippen; og da det voksede op, visnede det, fordi det ikke havde Væde. | 6Og noget falt på stengrunn; og da det var vokset op, visnet det, fordi det ikke hadde væte. | 6Och somt föll på stengrund, och när det hade vuxit upp, torkade det bort, eftersom det icke där hade någon fuktighet. |
| 7Og noget faldt midt iblandt Torne, og Tornene voksede op med og kvalte det. | 7Og noget falt midt iblandt torner; og tornene vokste op med og kvalte det. | 7Och somt föll bland törnen, och törnena växte upp tillsammans därmed och förkvävde det. |
| 8Og noget faldt i den gode Jord, og det voksede op og bar hundrede Fold Frugt.« Da han sagde dette, raabte han: »Den, som har Øren at høre med, han høre!« | 8Og noget falt i god jord; og det vokste op og bar frukt i hundre fold. Da han sa dette, ropte han: Den som har ører å høre med, han høre! | 8Men somt föll i god jord, och när det hade vuxit upp, bar det hundrafaldig frukt.» Sedan han hade talat detta, sade han med hög röst: »Den som har öron till att höra, han höre.» |
| 9Men hans Disciple spurgte ham, hvad denne Lignelse skulde betyde. | 9Men hans disipler spurte ham hvad denne lignelse skulde bety. | 9Då frågade hans lärjungar honom vad denna liknelse betydde. |
| 10Og han sagde: »Eder er det givet at kende Guds Riges Hemmeligheder, men de andre i Lignelser, for at de, skønt seende, ikke skulle se, og, skønt hørende, ikke skulle forstaa. | 10Han sa da: Eder er det gitt å få vite Guds rikes hemmeligheter; men de andre gis det i lignelser, forat de skal se og dog ikke se, og høre og dog ikke forstå. | 10Han sade: »Eder är givet att lära känna Guds rikes hemligheter, men åt de andra meddelas de i liknelser, för att de med seende ögon intet skola se och med hörande öron intet förstå'. |
| 11Men dette er Lignelsen: Sæden er Guds Ord. | 11Men dette er lignelsen: Sæden er Guds ord. | 11Så är nu detta liknelsens mening: Säden är Guds ord. |
| 12Men de ved Vejen ere de, som høre det; derefter kommer Djævelen og tager Ordet bort af deres Hjerte, for at de ikke skulle tro og blive frelste. | 12De ved veien er de som hører det; så kommer djevelen og tar ordet bort fra deres hjerte, forat de ikke skal tro og bli frelst. | 12Och att den såddes vid vägen, det är sagt om dem som hava hört ordet, men sedan kommer djävulen och tager bort det ur deras hjärtan, för att de icke skola komma till tro och bliva frälsta. |
| 13Men de paa Klippen ere de, som modtage Ordet med Glæde, naar de høre det, og disse have ikke Rod; de tro til en Tid og falde fra i Fristelsens Tid. | 13De på stengrunn er de som tar imot ordet med glede når de hører det; men de har ikke rot; de tror til en tid, og i prøvelsens stund faller de fra. | 13Och att den såddes på stengrunden det är sagt om dem, som när de få höra ordet, taga emot det med glädje, men icke hava någon rot; de tro allenast till en tid, och i frestelsens stund avfalla de. |
| 14Men det, som faldt iblandt Torne, det er dem, som have hørt og saa gaa hen og kvæles under Livets Bekymringer og Rigdom og Nydelser og ikke bære moden Frugt. | 14Det som falt iblandt torner, det er de som hører, og mens de vandrer under bekymringer og rikdom og livets lyst, kveles de, og bærer ikke fullmoden frukt. | 14Och att den föll bland törnena, det är sagt om dem, som när de hava hört ordet, gå bort och låta sig förkvävas av rikedomens omsorger och njutandet av livets goda och så icke föra något fram till mognad. |
| 15Men det i den gode Jord, det er dem, som, naar de have hørt Ordet, beholde det i et smukt og godt Hjerte og bære Frugt i Udholdenhed. | 15Men det i den gode jord, det er de som hører ordet og holder det fast i et vakkert og godt hjerte og bærer frukt i tålmodighet. | 15Men att den föll i den goda jorden, det är sagt om dem, som när de hava hört ordet, behålla det i rättsinniga och goda hjärtan och bära frukt i ståndaktighet. |
| 16Men ingen, som tænder et Lys, skjuler det med et Kar eller sætter det under en Bænk; men han sætter det paa en Lysestage, for at de, som komme ind, kunne se Lyset. | 16Men ingen som tender et lys, skjuler det med et kar eller setter det under en seng; han setter det i en stake, forat de som kommer inn, kan se lyset. | 16Ingen tänder ett ljus och gömmer det sedan under ett kärl eller sätter det under en bänk, utan man sätter det på en ljusstake, för att de som komma in skola se skenet. |
| 17Thi der er ikke noget skjult, som jo skal blive aabenbart; og ikke noget lønligt, som jo skal blive kendt og komme for Lyset. | 17For det er ingen ting skjult som ikke skal bli åpenbar, og ingen ting dulgt som ikke skal bli kjent og komme for dagen. | 17Ty intet är fördolt, som icke skall bliva uppenbart, ej heller är något undangömt, som icke skall bliva känt och komma i dagen. |
| 18Ser derfor til, hvorledes I høre; thi den, som har, ham skal der gives; og den, som ikke har, fra ham skal endog det tages, han synes at have.« | 18Se derfor til hvorledes I hører! for den som har, ham skal gis, og den som ikke har, fra ham skal endog tas det han tykkes sig å ha. | 18Akten fördenskull på huru I hören. Ty den som har, åt honom skall varda givet; men den som icke har, från honom skall tagas också det han menar sig hava.» |
| 19Men hans Moder og Brødre kom til ham og kunde ikke naa frem til ham for Skaren. | 19Men hans mor og hans brødre kom til ham, og de kunde ikke nå frem til ham for folket. | 19Och hans moder och hans bröder kommo och sökte honom, men för folkets skull kunde de icke komma in till honom. |
| 20Og det blev ham meddelt: »Din Moder og dine Brødre staa udenfor og begære at se dig.« | 20Det blev da meldt ham: Din mor og dine brødre står utenfor og vil gjerne få se dig. | 20Då sade man till honom: »Din moder och dina broder stå härutanför och vilja träffa dig.» |
| 21Men han svarede og sagde til dem: »Min Moder og mine Brødre ere disse, som høre Guds Ord og gøre efter det.« | 21Men han svarte og sa til dem: Min mor og mine brødre er disse som hører Guds ord og gjør efter det. | 21Men han svarade och sade till dem: »Min moder och mina bröder äro dessa, som höra Guds ord och göra det.» |
| 22Og det skete en af de Dage, at han gik om Bord i et Skib tillige med sine Disciple, og han sagde til dem: »Lader os fare over til hin Side af Søen;« og de sejlede ud. | 22Og det skjedde en av dagene at han gikk ut i en båt, og hans disipler med ham, og han sa til dem: La oss fare over til hin side av sjøen! Og de la fra land. | 22En dag steg han med sina lärjungar i en båt och sade till dem: »Låt oss fara över sjön till andra sidan.» Och de lade ut. |
| 23Men medens de sejlede, faldt han i Søvn; og en Stormvind for ned over Søen, og Skibet blev fuldt af Vand, og de vare i Fare. | 23Men mens de seilte, sovnet han; og det fór en stormvind ned over sjøen, og båten fyltes, og de var i fare. | 23Och medan de seglade fram, somnade han. Men en stormvind for ned över sjön, och deras båt begynte fyllas med vatten, så att de voro i fara. |
| 24Da traadte de hen og vækkede ham og sagde: »Mester, Mester! vi forgaa.« Men han stod op og truede Vinden og Vandets Bølger; og de lagde sig, og det blev blikstille. | 24Da gikk de til ham og vekket ham op og sa: Mester! mester! vi går under! Men han stod op og truet vinden og bølgene; og de la sig, og det blev blikkstille. | 24Då gingo de fram och väckte upp honom och sade: »Mästare, Mästare, vi förgås.» När han så hade vaknat, näpste han vinden och vattnets vågor, och de stillades, och det blev lugnt. |
| 25Og han sagde til dem: »Hvor, er eders Tro?« Men de frygtede og undrede sig, og sagde til hverandre: »Hvem er dog denne, siden han byder baade over Vindene og Vandet, og de ere ham lydige?« | 25Og han sa til dem: Hvor er eders tro? Men de blev forferdet og undret sig og sa til hverandre: Hvad er da dette for en, som endog byder vindene og vannet, og de er ham lydige? | 25Därefter sade han till dem: »Var är eder tro?» Men de hade blivit häpna och förundrade sig och sade till varandra: »Vem är då denne? Han befaller ju både vindarna och vattnet, och de lyda honom.» |
| 26Og de sejlede ind til Gadarenernes Land, som ligger lige over for Galilæa. | 26Og de seilte frem til gergesenernes bygd, som er rett imot Galilea. | 26Så foro de över till gerasenernas land, som ligger mitt emot Galileen. |
| 27Men da han traadte ud paa Landjorden, mødte der ham en Mand fra Byen, som i lang Tid havde været besat af onde Aander og ikke havde haft Klæder paa og ikke opholdt sig i Hus, men i Gravene. | 27Da han var gått i land, møtte det ham en mann fra byen, som var besatt av onde ånder; han hadde ikke hatt klær på sig i lang tid, og han holdt sig ikke i hus, men i gravene. | 27Och när han hade stigit i land, kom en man från staden emot honom, en som var besatt av onda andar, och som under ganska lång tid icke hade haft kläder på sig och icke bodde i hus, utan bland gravarna. |
| 28Men da han saa Jesus, raabte han og faldt ned for ham og sagde med høj Røst: »Hvad har jeg med dig at gøre, Jesus, den højeste Guds Søn? jeg beder dig om, at du ikke vil pine mig.« | 28Da han så Jesus, satte han i et skrik og falt ned for ham og sa med høi røst: Hvad har jeg med dig å gjøre, Jesus, du den høieste Guds Sønn? Jeg ber dig, pin mig ikke! | 28Då nu denne fick se Jesus, skriade han och föll ned för honom och sade med hög röst: »Vad har du med mig att göra, Jesus, du Guds, den Högstes, son? Jag beder dig, plåga mig icke.» |
| 29Thi han bød den urene Aand at fare ud af Manden; thi i lange Tider havde den revet ham med sig, og han blev bunden med Lænker og Bøjer og bevogtet, og han sønderrev, hvad man bandt ham med, og dreves af den onde Aand ud i Ørkenerne. | 29For han bød den urene ånd fare ut av mannen; i lange tider hadde den revet ham med sig, og han blev bundet med lenker og fotjern og holdt under vakt; og han sønderrev båndene og blev drevet av den onde ånd ut i ørkenene. | 29Jesus skulle nämligen just bjuda den orene anden att fara ut ur mannen. Ty i lång tid hade han farit svårt fram med mannen; och väl hade denne varit fängslad med kedjor och fotbojor och hållits i förvar, men han hade slitit sönder bojorna och hade av den onde anden blivit driven ut i öknarna. |
| 30Men Jesus spurgte ham og sagde: »Hvad er dit Navn?« Men han sagde: »Legion«; thi mange onde Aander vare farne i ham. | 30Men Jesus spurte ham: Hvad er ditt navn? Han svarte: Legion! For mange onde ånder var faret i ham. | 30Jesus frågade honom: »Vad är ditt namn?» Han svarade: »Legion.» Ty det var många onda andar som hade farit in i honom. |
| 31Og de bade ham om at han ikke vilde byde dem at fare ned i Afgrunden; | 31Og de bad ham at han ikke vilde byde dem fare ned i avgrunnen. | 31Och dessa bådo Jesus att han icke skulle befalla dem att fara ned i avgrunden. |
| 32men der var sammesteds en stor Hjord Svin, som græssede paa Bjerget; og de bade ham om, at han vilde tilstede dem at fare i dem; og han tilstedte dem det. | 32Men det var på stedet en stor svinehjord, som gikk og beitet i fellet, og de bad ham at han vilde gi dem lov til å fare inn i dem; og han gav dem lov. | 32Nu gick där en ganska stor svinhjord i bet på berget. Och de bådo honom att han ville tillstädja dem att fara in i svinen. Och han tillstadde dem det. |
| 33Men de onde Aander fore ud at Manden og fore i Svinene, og Hjorden styrtede sig ned over Brinken ud i Søen og druknede. | 33Så fór da de onde ånder ut av mannen og inn i svinene; og hjorden styrtet sig ut over stupet ned i sjøen og druknet. | 33Då gåvo sig de onda andarna åstad ut ur mannen och foro in i svinen. Och hjorden störtade sig utför branten ned i sjön och drunknade. |
| 34Men da Hyrderne saa det, som var sket, flyede de og forkyndte det i Byen og paa Landet. | 34Men da gjæterne så det som hadde hendt, tok de flukten, og fortalte det i byen og i bygden. | 34Men när herdarna sågo vad som hade skett, flydde de och berättade härom i staden och på landsbygden. |
| 35Da gik de ud for at se det, som var sket, og de kom til Jesus og fandt Manden, af hvem de onde Aander vare udfarne, siddende ved Jesu Fødder, paaklædt og ved Samling; og de frygtede. | 35Folk kom da ut for å se hvad som hadde hendt, og de kom til Jesus, og fant mannen som de onde ånder var faret ut av, sittende påklædd og ved sans og samling ved Jesu føtter, og de blev forferdet. | 35Och folket gick ut för att se vad som hade skett. När de då kommo till Jesus, funno de mannen, ur vilken de onda andarna hade blivit utdrivna, sitta invid Jesu fötter, klädd och vid sina sinnen; och de betogos av häpnad. |
| 36Og de, som havde set det, fortalte dem, hvorledes den besatte var bleven frelst. | 36Men de som hadde sett det, fortalte dem hvorledes den besatte var blitt frelst. | 36Och de som hade sett händelsen omtalade för dem huru den besatte hade blivit botad. |
| 37Og hele Mængden fra Gadarenernes Omegn bad ham om, at han vilde gaa bort fra dem; thi de vare betagne af stor Frygt. Men han gik om Bord i et Skib og vendte tilbage igen. | 37Og hele folkemengden i gergesenernes bygd bad ham dra bort fra dem; for det var en stor frykt over dem. Og han gikk i båten og vendte tilbake igjen. | 37Allt folket ifrån den kringliggande trakten av gerasenernas land bad då Jesus att han skulle gå bort ifrån dem, ty de voro gripna av stor förskräckelse. Så steg han då i en båt för att vända tillbaka. |
| 38Men Manden, af hvem de onde Aander vare udfarne, bad ham om, at han maatte være hos ham; men han lod ham fare og sagde: | 38Mannen som de onde ånder var faret ut av, bad om å få være med ham. Men han sendte ham fra sig og sa: | 38Och mannen, ur vilken de onda andarna hade blivit utdrivna, bad honom att få följa honom. Men Jesus tillsade honom att gå, med de orden: |
| 39»Vend tilbage til dit Hus, og fortæl, hvor store Ting Gud har gjort imod dig.« Og han gik bort og kundgjorde over hele Byen, hvor store Ting Jesus havde gjort imod ham. | 39Gå hjem til ditt hus og fortell hvor store ting Gud har gjort imot dig! Og han gikk bort og kunngjorde over hele byen hvor store ting Jesus hadde gjort imot ham. | 39»Vänd tillbaka hem, och förtälj huru stora ting Gud har gjort med dig.» Då gick han bort och förkunnade i hela staden huru stora ting Jesus hade gjort med honom. |
| 40Men det skete, da Jesus kom tilbage, tog Skaren imod ham; thi de ventede alle paa ham. | 40Men da Jesus kom tilbake, tok folket imot ham; for alle ventet på ham. | 40När Jesus kom tillbaka, mottogs han av folket; ty alla väntade de på honom. |
| 41Og se, det kom en Mand, som hed Jairus, og han var Forstander for Synagogen; og han faldt ned for Jesu Fødder og bad ham komme ind i hans Hus; | 41Og se, det kom en mann ved navn Jairus, som var forstander for synagogen, og han falt ned for Jesu føtter og bad ham komme inn i hans hus; | 41Då kom där en man, vid namn Jairus, som var föreståndare för synagogan. Denne föll ned för Jesu fötter och bad honom att han skulle komma till hans hus; |
| 42thi han havde en enbaaren Datter, omtrent tolv Aar gammel, og hun droges med Døden. Men idet han gik, trængte Skarerne sig sammen om ham. | 42for han hadde en eneste datter, omkring tolv år gammel, og hun lå for døden. Da nu Jesus gikk avsted, trengte folket sig inn på ham; | 42ty han hade ett enda barn, en dotter, vid pass tolv år gammal, som låg för döden. Men under det att han var på väg dit, trängde folket hårt på honom. |
| 43Og en Kvinde, som havde haft Blodflod i tolv Aar og havde kostet al sin Formue paa Læger og ikke kunde blive helbredt af nogen, | 43og en kvinne som hadde hatt blodsott i tolv år og hadde kostet på læger alt det hun skulde leve av, og ikke kunnet bli helbredet av nogen, | 43Nu var där en kvinna som hade haft blodgång i tolv år och icke hade kunnat botas av någon. |
| 44hun gik til bagfra og rørte ved Fligen af hans Klædebon, og straks standsedes hendes Blodflod. | 44hun trådte til bakfra og rørte ved det ytterste av hans klædebon, og straks stanset hennes blodsott. | 44Hon närmade sig honom bakifrån och rörde vid hörntofsen på hans mantel, och strax stannade hennes blodgång |
| 45Og Jesus sagde: »Hvem var det, som rørte ved mig?« Men da alle nægtede det, sagde Peter og de, som vare med ham: »Mester! Skarerne trykke og trænge dig, og du siger: Hvem var det, som rørte ved mig?« | 45Og Jesus sa: Hvem var det som rørte ved mig? Men da alle nektet, sa Peter og de som var med ham: Mester! Folket trykker og trenger dig jo! | 45Men Jesus frågade: »Vem var det som rörde vid mig?» Då alla nekade till att hava gjort det, sade Petrus: »Mästare, hela folkhopen trycker och tränger dig ju.» |
| 46Men Jesus sagde: »Der rørte nogen ved mig; thi jeg mærkede, at der udgik en Kraft fra mig.« | 46Men Jesus sa: Det var nogen som rørte ved mig; for jeg kjente at en kraft gikk ut fra mig. | 46Men Jesus sade: »Det var någon som rörde vid mig; ty jag kände att kraft gick ut ifrån mig.» |
| 47Men da Kvinden saa, at det ikke var skjult, kom hun bævende og faldt ned for ham og fortalte i alt Folkets Paahør, af hvad Aarsag hun havde rørt ved ham, og hvorledes hun straks var bleven helbredt. | 47Da nu kvinnen så at det ikke var skjult det hun hadde gjort, kom hun skjelvende og falt ned for ham og fortalte ham, så hele folket hørte det, av hvad grunn hun rørte ved ham, og hvorledes hun straks blev helbredet. | 47Då nu kvinnan såg att hon icke hade blivit obemärkt, kom hon fram bävande och föll ned för honom och omtalade inför allt folket varför hon hade rört vid honom, och huru hon strax hade blivit frisk. |
| 48Men han sagde til hende: »Datter! din Tro har frelst dig; gaa bort med Fred!« | 48Da sa han til henne: Datter! din tro har frelst dig; gå bort i fred! | 48Då sade han till henne: »Min dotter, din tro har hjälpt dig. Gå i frid.» |
| 49Medens han endnu talte, kommer der en fra Synagogeforstanderens Hus og siger til ham: »Din Datter er død; umag ikke Mesteren!« | 49Mens han ennu taler, kommer en fra synagoge-forstanderen og sier til ham: Din datter er død; umak ikke mesteren! | 49Medan han ännu talade, kom någon från synagogföreståndarens hus och sade: »Din dotter är död; du må icke vidare göra mästaren omak.» |
| 50Men da Jesus hørte det, svarede han ham: »Frygt ikke; tro blot; saa skal hun blive frelst.« | 50Men da Jesus hørte det, svarte han ham: Frykt ikke, bare tro, så skal hun bli frelst! | 50Men när Jesus hörde detta, sade han till honom: »Frukta icke; tro allenast, så får hon liv igen.» |
| 51Men da han kom til Huset, tillod han ingen at gaa ind med sig uden Peter og Johannes og Jakob og Pigens Fader og Moder. | 51Da han nu kom inn i huset, lot han ingen gå inn med sig uten Peter og Johannes og Jakob og pikens far og mor. | 51Och när han hade kommit fram till hans hus, tillstadde han ingen att gå med ditin, utom Petrus och Johannes och Jakob och därtill flickans fader och moder. |
| 52Og de græd alle og holdt Veklage over hende; men han sagde: »Græder ikke; hun er ikke død, men sover.« | 52Og alle gråt og jamret sig over henne; men han sa: Gråt ikke! hun er ikke død, hun sover. | 52Och alla gräto och jämrade sig över henne. Men han sade: »Gråten icke; hon är icke död, hon sover.» |
| 53Og de lo ad ham; thi de vidste, at hun var død. | 53Og de lo ham ut; for de visste at hun var død. | 53Då hånlogo de åt honom, ty de visste ju att hon var död. |
| 54Men han greb hendes Haand og raabte og sagde: »Pige, staa op!« | 54Men han tok henne ved hånden og ropte: Pike, stå op! | 54Men han tog henne vid handen och sade med hög röst: »Flicka, stå upp.» |
| 55Og hendes Aand vendte tilbage, og hun stod straks op; og han befalede, at de skulde give hende noget at spise. | 55Da vendte hennes ånd tilbake, og hun stod straks op; og han bød at de skulde gi henne mat. | 55Då kom hennes ande igen, och hon stod strax upp. Och han tillsade att man skulle giva henne något att äta. |
| 56Og hendes Forældre bleve forfærdede; men han bød dem, at de ikke maatte sige nogen det, som var sket. | 56Og hennes foreldre blev forferdet; men han bød dem at de ikke skulde tale til nogen om det som var skjedd. | 56Och hennes föräldrar blevo uppfyllda av häpnad; men han förbjöd dem att för någon omtala vad som hade skett. |
Det Nye Testamente 1907. Det Gamle Testamente 1931. Ulrik Sandborg-Petersen, ParadigmsMasterPro.com. Det Norsk Bibelselskap (1930) BIBELN eller DEN HELIGA SKRIFT -- innehållande -- NYA TESTAMENTETS KANONISKA BÖCKER -- i överensstämmelse med den av KONUNGEN ÅR 1917 -- This is release 3.7 from Projekt Runeberg ( //www.lysator.liu.se/runeberg/) of the Bible. That release was made 1999-04-09. It contains the full text of the Bible, and all of it has been spell-checked. -- gillade och stadfästa översättningen
Bible Hub |
