Parallelle Kapitler | 1Men derefter udvalgte Herren ogsaa halvfjerdsindstyve andre og sendte dem ud to og to forud for sig, til hver By og hvert Sted, hvorhen han selv vilde komme. | 1Siden utvalgte Herren også sytti andre og sendte dem ut, to og to, i forveien for sig til hver by og hvert sted hvor han selv skulde komme. | 1Därefter utsåg Herren sjuttiotvå andra och sände ut dem framför sig, två och två, till var stad och ort dit han själv tänkte komma |
| 2Og han sagde til dem: »Høsten er stor, men Arbejderne ere faa; beder derfor Høstens Herre om, at han vil sende Arbejdere ud til sin Høst. | 2Og han sa til dem: Høsten er stor, men arbeiderne få; bed derfor høstens herre at han vil drive arbeidere ut til sin høst! | 2»Skörden är mycken, men arbetarna äro få. Bedjen fördenskull skördens Herre att han sänder ut arbetare till sin skörd. |
| 3Gaar ud! Se, jeg sender eder som Lam midt iblandt Ulve. | 3Gå avsted! Se, jeg sender eder som lam midt iblandt ulver. | 3Gån åstad. Se, jag sänder eder såsom lamm mitt in ibland ulvar. |
| 4Bærer ikke Pung, ikke Taske, ej heller Sko; og hilser ingen paa Vejen! | 4Bær ikke pung, ikke skreppe, ikke sko; gi eder ikke i tale med nogen på veien! | 4Bären ingen penningpung, ingen ränsel, inga skor, och hälsen icke på någon under vägen. |
| 5Men hvor I komme ind i et Hus, siger der først: Fred være med dette Hus! | 5Men hvor I kommer inn i et hus, der skal I først si: Fred være med dette hus! | 5Men när I kommen in i något hus, så sägen först: 'Frid vare över detta hus.' |
| 6Og er der sammesteds et Fredens Barn, skal eders Fred Hvile paa ham; men hvis ikke, da skal den vende tilbage til eder igen. | 6Og er det et fredens barn der, da skal eders fred hvile over ham, men hvis ikke, da skal den vende tilbake over eder. | 6Om då någon finnes därinne, som är frid värd, så skall den frid I tillönsken vila över honom; varom icke, så skall den vända tillbaka över eder själva. |
| 7Men bliver i det samme Hus, spiser og drikker, hvad de have; thi Arbejderen er sin Løn værd. I maa ikke flytte fra Hus til Hus. | 7Men bli der i huset, og et og drikk hvad de byr eder! for arbeideren er sin lønn verd. I skal ikke flytte fra hus til hus. | 7Och stannen kvar i det huset, och äten och dricken vad de hava att giva, ty arbetaren är värd sin lön. Gån icke ur hus i hus. |
| 8Og hvor I komme ind i en By, og de modtage eder, spiser der, hvad der sættes for eder; | 8Og hvor I kommer inn i en by og de tar imot eder, der skal I ete hvad de setter frem for eder, | 8Och när I kommen in i någon stad där man tager emot eder, så äten vad som sättes fram åt eder, |
| 9og Helbreder de syge, som ere der, og siger dem: Guds Rige er kommet nær til eder. | 9og helbred de syke som er der, og si til dem: Guds rike er kommet nær til eder! | 9och boten de sjuka som finnas där, och sägen till dem: 'Guds rike är eder nära.' |
| 10Men hvor I komme ind i en By og de ikke modtage eder, der skulle I gaa ud paa dens Gader og sige: | 10Men hvor I kommer inn i en by og de ikke tar imot eder, der skal I gå ut på dens gater og si: | 10Men när I kommen in i någon stad där man icke tager emot eder, så gån ut på dess gator och sägen: |
| 11Endog det Støv, som hænger ved vore Fødder fra eders By, tørre vi af til eder; dog dette skulle I vide, at Guds Rige er kommet nær. | 11Endog støvet som er blitt hengende ved våre føtter av eders by, stryker vi av til eder; men dette skal I vite at Guds rike er kommet nær! | 11'Till och med det stoft som låder vid våra fötter ifrån eder stad skaka vi av oss åt eder. Men det mån I veta, att Guds rike är nära.' |
| 12Men jeg siger eder, det skal gaa Sodoma taaleligere paa hin Dag end den By. | 12Jeg sier eder at det skal gå Sodoma tåleligere på hin dag enn den by. | 12Jag säger eder att det för Sodom skall på 'den dagen' bliva drägligare än för den staden. |
| 13Ve dig, Korazin! ve dig, Bethsajda! thi dersom de kraftige Gerninger, som ere skete i eder, vare skete i Tyrus og Sidon, da havde de for længe siden omvendt sig, siddende i Sæk og Aske. | 13Ve dig, Korasin! ve dig, Betsaida! for dersom de kraftige gjerninger som er gjort i eder, var gjort i Tyrus og Sidon, da hadde de for lenge siden omvendt sig og sittet i sekk og aske. | 13Ve dig, Korasin! Ve dig, Betsaida! Ty om de kraftgärningar som äro gjorda i eder hade blivit gjorda i Tyrus och Sidon, så skulle de för länge sedan hava suttit i säck och aska och gjort bättring. |
| 14Men det skal gaa Tyrus og Sidon taaleligere ved Dommen end eder. | 14Dog, det skal gå Tyrus og Sidon tåleligere i dommen enn eder. | 14Men också skall det vid domen bliva drägligare för Tyrus och Sidon än för eder. |
| 15Og du, Kapernaum, som er bleven ophøjet indtil Himmelen, du skal nedstødes indtil Dødsriget. | 15Og du, Kapernaum, som er blitt ophøiet like til himmelen! like til dødsriket skal du bli nedstøtt. | 15Och du. Kapernaum, skall väl du bliva upphöjt till himmelen? Nej, ned till dödsriket måste du fara. -- |
| 16Den, som hører eder, hører mig, og den, som foragter eder, foragter mig; men den, som foragter mig, foragter den, som udsendte mig.« | 16Den som hører eder, hører mig, og den som forkaster eder, forkaster mig, og den som forkaster mig, forkaster ham som sendte mig. | 16Den som hör eder, han hör mig, och den som förkastar eder, han förkastar mig; men den som förkastar mig, han förkastar honom som har sänt mig.» |
| 17Men de halvfjerdsindstyve vendte tilbage med Glæde og sagde: »Herre! ogsaa de onde Aander ere os lydige i dit Navn.« | 17Og de sytti kom glade tilbake og sa: Herre! endog de onde ånder er oss lydige i ditt navn! | 17Och de sjuttiotvå kommo tillbaka, uppfyllda av glädje, och sade: »Herre, också de onda andarna äro oss underdåniga genom ditt namn.» |
| 18Men han sagde til dem: »Jeg saa Satan falde ned fra Himmelen som et Lyn. | 18Da sa han til dem: Jeg så Satan falle ned fra himmelen som et lyn. | 18Då sade han till dem: »Jag såg Satan falla ned från himmelen såsom en ljungeld. |
| 19Se, jeg har givet eder Myndighed til at træde paa Slanger og Skorpioner og over hele Fjendens Magt, og slet intet skal skade eder. | 19Se, jeg har gitt eder makt til å trede på slanger og skorpioner og over alt fiendens velde, og ingen ting skal skade eder; | 19Se, jag har givit eder makt att trampa på ormar och skorpioner och att förtrampa all ovännens härsmakt, och han skall icke kunna göra eder någon skada. |
| 20Dog, glæder eder ikke derover, at Aanderne ere eder lydige; men glæder eder over, at eders Navne ere indskrevne i Himlene.« | 20dog, gled eder ikke over dette at åndene er eder lydige, men gled eder over at eders navn er opskrevet i himmelen! | 20Dock, glädjens icke över att änglarna äro eder underdåniga, utan glädjens över att edra namn äro skrivna i himmelen.» |
| 21I den samme Stund frydede Jesus sig i den Helligaand og sagde: »Jeg priser dig, Fader, Himmelens og Jordens Herre! fordi du har skjult dette for vise og forstandige og aabenbaret det for umyndige. Ja, Fader! thi saaledes skete det, som var velbehageligt for dig. | 21I den samme stund frydet han sig i den Hellige Ånd og sa: Jeg priser dig, Fader, himmelens og jordens herre, fordi du har skjult dette for de vise og forstandige og åpenbaret det for de umyndige; ja, Fader, fordi således skjedde det som var velbehagelig for dig. | 21I samma stund uppfylldes han av fröjd genom den helige Ande och sade: »Jag prisar dig, Fader, du himmelens och jordens Herre, för att du väl har dolt detta för de visa och kloka, men uppenbarat det för de enfaldiga. Ja, Fader; så har ju varit ditt behag. |
| 22Alle Ting ere mig overgivne af min Fader; og ingen kender, hvem Sønnen er, uden Faderen, og hvem Faderen er, uden Sønnen og den, for hvem Sønnen vil aabenbare ham.« | 22Alle ting er mig overgitt av min Fader, og ingen kjenner til hvem Sønnen er, uten Faderen, og hvem Faderen er, uten Sønnen og den som Sønnen vil åpenbare det for. | 22Allt har av min Fader blivit för trott åt mig. Och ingen känner vem Sonen är utom Fadern, ej heller vem Fadern är, utom Sonen och den för vilken Sonen vill göra honom känd.» |
| 23Og han vendte sig til Disciplene og sagde særligt til dem: »Salige ere de Øjne, som se det, I se. | 23Og han vendte sig særlig til sine disipler og sa: Salige er de øine som ser det I ser; | 23Sedan vände han sig till lärjungarna, när han var allena med dem och sade: »Saliga äro de ögon som se det I sen. |
| 24Thi jeg siger eder, at mange Profeter og Konger have ville se det, I se, og have ikke set det, og høre det, I høre, og have ikke hørt det.« | 24for jeg sier eder: Mange profeter og konger har villet se det I ser, og har ikke fått se det, og høre det I hører, og har ikke fått høre det. | 24Ty jag säger eder: Många profeter och konungar ville se det som I sen men fingo dock icke se det, och höra det som I hören, men fingo dock icke höra det.» |
| 25Og se, en lovkyndig stod op og fristede ham og sagde: »Mester! hvad skal jeg gøre, for at jeg kan arve et evigt Liv?« | 25Og se, en lovkyndig stod op og fristet ham og sa: Mester! hvad skal jeg gjøre forat jeg kan arve evig liv? | 25Men en lagklok stod upp och ville snärja honom och sade: »Mästare, vad skall jag göra för att få evigt liv till arvedel?» |
| 26Men han sagde til ham: »Hvad er der skrevet i Loven, hvorledes læser du?« | 26Han sa til ham: Hvad er skrevet i loven? hvorledes leser du? | 26Då sade han till honom: »Vad är skrivet i lagen? Huru läser du?» |
| 27Men han svarede og sagde til ham: »Du skal elske Herren din Gud af hele dit Hjerte og med hele din Sjæl og med hele din Styrke og med hele dit Sind, og din Næste som dig selv.« | 27Han svarte og sa: Du skal elske Herren din Gud av alt ditt hjerte og av all din sjel og av all din makt og av all din hu, og din næste som dig selv. | 27Han svarade och sade: »'Du skall älska Herren, din Gud, av allt ditt hjärta och av all din själ och av all din kraft och av allt ditt förstånd och din nästa såsom dig själv.'» |
| 28Men han sagde til ham: »Du svarede ret; gør dette, saa skal du leve.« | 28Da sa han til ham: Du svarte rett; gjør dette, så skal du leve! | 28Han sade till honom: »Rätt svarade du. Gör det, så får du leva, |
| 29Men han vilde gøre sig selv retfærdig og sagde til Jesus: »Hvem er da min Næste?« | 29Men da han vilde gjøre sig selv rettferdig, sa han til Jesus: Hvem er da min næste? | 29Då ville han rättfärdiga sig och sade till Jesus: »Vilken är då min nästa?» |
| 30Men Jesus svarede og sagde: »Et Menneske gik ned fra Jerusalem til Jeriko, og han faldt iblandt Røvere, som baade klædte ham af og sloge ham og gik bort og lod ham ligge halvdød. | 30Jesus svarte og sa: En mann gikk ned fra Jerusalem til Jeriko, og han falt iblandt røvere, som både klædde ham av og slo ham og gikk bort og lot ham ligge halvdød. | 30Jesus svarade och sade: »En man begav sig från Jerusalem ned till Jeriko, men råkade ut för rövare, som togo ifrån honom hans kläder och därtill slogo honom; därefter gingo de sin väg och läto honom ligga där halvdöd. |
| 31Men ved en Hændelse gik en Præst den samme Vej ned, og da han saa ham, gik han forbi. | 31Men det traff sig så at en prest drog samme vei ned, og han så ham, og gikk like forbi. | 31Så hände sig att en präst färdades samma väg; och när han fick se honom, gick han förbi. |
| 32Ligesaa ogsaa en Levit; da han kom til Stedet, gik han hen og saa ham og gik forbi. | 32Likeså en levitt; han kom til stedet, gikk frem og så ham, og gikk like forbi. | 32Likaledes ock en levit: när denne kom till det stället och fick se honom, gick han förbi. |
| 33Men en Samaritan, som var paa Rejse, kom til ham, og da han saa ham, ynkedes han inderligt. | 33Men en samaritan som var på reise, kom dit hvor han var, og da han så ham, ynkedes han inderlig, | 33Men en samarit, som färdades samma väg, kom också dit där han låg; och när denne fick se honom, ömkade han sig över honom |
| 34Og han gik hen til ham, forbandt hans Saar og gød Olie og Vin deri, løftede ham op paa sit eget Dyr og førte ham til et Herberge og plejede ham. | 34og han gikk bort til ham og forbandt hans sår og helte olje og vin i dem, og han løftet ham op på sitt eget dyr og førte ham til et herberge og pleide ham. | 34och gick fram till honom och göt olja och vin i hans sår och förband dem. Sedan lyfte han upp honom på sin åsna och förde honom till ett härbärge och skötte honom. |
| 35Og den næste Dag tog han to Denarer frem og gav Værten dem og sagde: Plej ham! og hvad mere du lægger ud, vil jeg betale dig, naar jeg kommer igen. | 35Og da det led mot næste dag, tok han to penninger frem og gav verten og sa til ham: Plei ham! og hvad mere du måtte koste på ham, det skal jeg betale dig igjen når jeg kommer tilbake. | 35Morgonen därefter tog han fram två silverpenningar och gav dem åt värden och sade: 'Sköt honom och vad du mer kostar på honom skall jag betala dig, när jag kommer tillbaka.' -- |
| 36Hvilken af disse tre tykkes dig nu at have været hans Næste, der var falden iblandt Røverne?« | 36Hvem av disse tre synes du nu viste sig som den manns næste som var falt iblandt røverne? | 36Vilken av dessa tre synes dig nu hava visat sig vara den mannens nästa, som hade fallit i rövarhänder?» |
| 37Men han sagde: »Han, som øvede Barmhjertighed imod ham.« Og Jesus sagde til ham: »Gaa bort, og gør du ligesaa!« | 37Han sa: Den som gjorde barmhjertighet imot ham. Da sa Jesus til ham: Gå du bort og gjør likeså! | 37Han svarade: »Den som bevisade honom barmhärtighet.» Då sade Jesus till honom: »Gå du och gör sammalunda.» |
| 38Men det skete, medens de vare paa Vandring, gik han ind i en Landsby; og en Kvinde ved Navn Martha modtog ham i sit Hus. | 38Og det skjedde mens de var på vandring, at han kom til en by, og en kvinne ved navn Marta tok imot ham i sitt hus. | 38När de nu voro på vandring, gick han in i en by, och en kvinna, vid namn Marta, tog emot honom i sitt hus. |
| 39Og hun havde en Søster, som hed Maria, og hun satte sig ved Herrens Fødder og hørte paa hans Tale. | 39Og hun hadde en søster som hette Maria; hun satte sig ved Jesu føtter og hørte på hans ord. | 39Och hon hade en syster, som hette Maria; denna satte sig ned vid Herrens fötter och hörde på hans ord. |
| 40Men Martha havde travlt med megen Opvartning; og hun kom hen og sagde: »Herre! bryder du dig ikke om, at min Søster har ladet mig opvarte ene? Sig hende dog, at hun skal hjælpe mig.« | 40Men Marta hadde det meget travelt med å tjene ham; hun gikk da frem og sa: Herre! bryr du dig ikke om at min søster har latt mig bli alene om å tjene dig? Si da til henne at hun skal hjelpe mig! | 40Men Marta var upptagen av mångahanda bestyr för att tjäna honom. Och hon gick fram och sade: »Herre, frågar du icke efter att min syster har lämnat alla bestyr åt mig allena? Säg nu till henne att hon hjälper mig.» |
| 41Men Herren svarede og sagde til hende: »Martha! Martha! du gør dig Bekymring og Uro med mange Ting; | 41Men Jesus svarte og sa til henne: Marta! Marta! du gjør dig strev og uro med mange ting; | 41Då svarade Herren och sade till henne: »Marta, Marta, du gör dig bekymmer och oro för mångahanda, |
| 42men eet er fornødent. Maria har valgt den gode Del, som ikke skal tages fra hende.« | 42men ett er nødvendig. Maria har valgt den gode del, som ikke skal tas fra henne. | 42men allenast ett är nödvändigt. Maria har utvalt den goda delen, och den skall icke tagas ifrån henne.» |
Det Nye Testamente 1907. Det Gamle Testamente 1931. Ulrik Sandborg-Petersen, ParadigmsMasterPro.com. Det Norsk Bibelselskap (1930) BIBELN eller DEN HELIGA SKRIFT -- innehållande -- NYA TESTAMENTETS KANONISKA BÖCKER -- i överensstämmelse med den av KONUNGEN ÅR 1917 -- This is release 3.7 from Projekt Runeberg ( //www.lysator.liu.se/runeberg/) of the Bible. That release was made 1999-04-09. It contains the full text of the Bible, and all of it has been spell-checked. -- gillade och stadfästa översättningen
Bible Hub |
