Parallelle Kapitler | 1Sølvet har jo sit Leje, som renses, sit Sted, | 1Sølvet har jo sin grube, og gullet, som renses, sitt finnested; | 1Silvret har ju sin gruva, sin fyndort har guldet, som man renar; |
| 2Jern hentes op af Jorden, og Sten smeltes om til Kobber. | 2jern hentes frem av jorden, og sten smeltes til kobber. | 2järn hämtas upp ur jorden, och stenar smältas till koppar. |
| 3Paa Mørket gør man en Ende og ransager indtil de dybeste Kroge Mørkets og Mulmets Sten; | 3De gjør ende på mørket, og inn i de innerste kroker gransker de stener som ligger i det sorte mørke; | 3Man sätter då gränser för mörkret, och rannsakar ned till yttersta djupet, |
| 4man bryder en Skakt under Foden, og glemte, foruden Fodfæste, hænger de svævende fjernt fra Mennesker. | 4de bryter en sjakt langt borte fra menneskers bolig; der ferdes de glemt, dypt under menneskers føtter; der henger de og svever langt borte fra mennesker. | 4Där spränger man schakt långt under markens bebyggare, där färdas man förgäten djupt under vandrarens fot, där hänger man svävande, fjärran ifrån människor. |
| 5Af Jorden fremvokser Brød, imedens dens Indre omvæltes som af Ild; | 5Av jorden kommer det brød; men inne i den blir alt veltet om som av ild. | 5Ovan ur jorden uppväxer bröd, men därnere omvälves den såsom av eld. |
| 6i Stenen der sidder Safiren, og der er Guldstøv i den. | 6Safiren har sin bolig i dens stener, og gullklumper finnes der. | 6Där, bland dess stenar, har safiren sitt fäste, guldmalm hämtar man ock där. |
| 7Stien derhen er Rovfuglen ukendt, Falkens Øje udspejder den ikke; | 7Ingen rovfugl kjenner stien dit ned, og intet falkeøie har sett den; | 7Stigen ditned är ej känd av örnen, och falkens öga har ej utspanat den; |
| 8den trædes ikke af stolte Vilddyr, Løven skrider ej frem ad den. | 8stolte rovdyr har ikke trådt på den, ingen løve har skredet frem over den. | 8den har ej blivit trampad av stolta vilddjur, intet lejon har gått därfram. |
| 9Paa Flinten lægger man Haand og omvælter Bjerge fra Roden; | 9På den hårde sten legger de sin hånd, de velter hele fjell om fra grunnen av. | 9Ja, där bär man hand på hårda stenen; bergen omvälvas ända ifrån rötterna. |
| 10i Klipperne hugger man Gange, alskens Klenodier skuer Øjet; | 10I berget sprenger de ganger, og allehånde kostelige ting får de se. | 10In i klipporna bryter man sig gångar, där ögat får se allt vad härligt är. |
| 11man tilstopper Strømmenes Kilder og bringer det skjulte for Lyset. | 11De demmer for dryppet av vannårene og fører skjulte ting frem i lyset. | 11Vattenådror täppas till och hindras att gråta. Så dragas dolda skatter fram i ljuset. |
| 12Men Visdommen — hvor mon den findes, og hvor er Indsigtens Sted? | 12Men visdommen hvor skal den finnes? Og hvor har forstanden sin bolig? | 12Men visheten, var finnes hon, och var har förståndet sin boning? |
| 13Mennesket kender ikke dens Vej, den findes ej i de levendes Land; | 13Intet menneske kjenner dens verd, og den finnes ikke i de levendes land. | 13Priset för henne känner ingen människa; hon står ej att finna i de levandes land. |
| 14Dybet siger: »I mig er den ikke!« Havet: »Ej heller hos mig!« | 14Dypet sier: I mig er den ikke, og havet sier: Den er ikke hos mig. | 14Djupet säger: »Hon är icke här», och havet säger: »Hos mig är hon icke.» |
| 15Man faar den ej for det fineste Guld, for Sølv kan den ikke købes, | 15Den kan ikke kjøpes for kostelig gull, og dens pris ikke opveies med sølv. | 15Hon köper icke för ädlaste metall, med silver gäldas ej hennes värde. |
| 16den opvejes ikke med Ofirguld, med kostelig Sjoham eller Safir; | 16Den opveies ikke med Ofirs gull, med den dyre onyks og safir. | 16Hon väges icke upp med guld från Ofir, ej med dyrbar onyx och safir. |
| 17Guld og Glar kan ej maale sig med den, den faas ej i Bytte for gyldne Kar, | 17Gull og glass kommer ikke op imot den, og en kan ikke bytte den til sig for kar av fint gull. | 17Guld och glas kunna ej liknas vid henne; hon får ej i byte mot gyllene klenoder. |
| 18Krystal og Koraller ikke at nævne. At eje Visdom er mere end Perler, | 18Koraller og krystall kan ikke engang nevnes, og det å eie visdom er bedre enn perler. | 18Koraller och kristall må icke ens nämnas; svårare är förvärva vishet än pärlor. |
| 19Ætiopiens Topas kan ej maale sig med den, den opvejes ej med det rene Guld. | 19Etiopias topas kommer ikke op imot den; den kan ikke opveies med det reneste gull. | 19Etiopisk topas kan ej liknas vid henne; hon väges icke upp med renaste guld. |
| 20Men Visdommen — hvor mon den kommer fra, og hvor er Indsigtens Sted? | 20Hvor kommer da visdommen fra? Og hvor har forstanden sin bolig? | 20Ja, visheten, varifrån kommer väl hon, och var har förståndet sin boning? |
| 21Den er dulgt for alt levendes Øje og skjult for Himmelens Fugle; | 21Den er dulgt for alle levendes øine, den er skjult for himmelens fugler; | 21Förborgad är hon för alla levandes ögon, för himmelens fåglar är hon fördold; |
| 22Afgrund og Død maa sige: »Vi hørte kun tale derom.« | 22avgrunnen og døden sier: Bare et frasagn om den er kommet oss for øre. | 22avgrunden och döden giva till känna; »Blott hörsägner om henne förnummo våra öron.» |
| 23Gud er kendt med dens Vej, han ved, hvor den har sit Sted; | 23Gud kjenner veien til den, og han vet hvor den har sin bolig. | 23Gud, han är den som känner vägen till henne, han är den som vet var hon har sin boning. |
| 24thi han skuer til Jordens Ender, alt under Himmelen ser han. | 24For hans øie når til jordens ender; allting under himmelen ser han. | 24Ty han förmår skåda till jordens ändar, allt vad som finnes under himmelen ser han. |
| 25Dengang han fastsatte Vindens Vægt og maalte Vandet med Maal, | 25Da han fastsatte vindens vekt og gav vannet dets mål, | 25När han mätte ut åt vinden dess styrka och avvägde vattnen efter mått, |
| 26da han satte en Lov for Regnen, afmærked Tordenskyen dens Vej, | 26da han satte en lov for regnet og en vei for lynstrålen, | 26när han stadgade en lag för regnet och en väg för tordönets stråle, |
| 27da skued og mønstred han den, han stilled den op og ransaged den. | 27da så han visdommen og åpenbarte den, da lot han den stå frem og utforsket den. | 27då såg han och uppenbarade henne, då lät han henne stå fram, då utforskade han henne. |
| 28Men til Mennesket sagde han: »Se, HERRENS Frygt, det er Visdom, at sky det onde er Indsigt.« | 28Og han sa til mennesket: Se, å frykte Herren, det er visdom, og å fly det onde er forstand. | 28Och till människorna sade han så: »Se Herrens fruktan, det är vishet, och att fly det onda är förstånd.» |
Det Nye Testamente 1907. Det Gamle Testamente 1931. Ulrik Sandborg-Petersen, ParadigmsMasterPro.com. Det Norsk Bibelselskap (1930) BIBELN eller DEN HELIGA SKRIFT -- innehållande -- NYA TESTAMENTETS KANONISKA BÖCKER -- i överensstämmelse med den av KONUNGEN ÅR 1917 -- This is release 3.7 from Projekt Runeberg ( //www.lysator.liu.se/runeberg/) of the Bible. That release was made 1999-04-09. It contains the full text of the Bible, and all of it has been spell-checked. -- gillade och stadfästa översättningen
Bible Hub |
