Parallelle Kapitler | 1Hvorfor har ej den Almægtige opsparet Tider, hvi faar de, som kender ham, ikke hans Dage at se? | 1Hvorfor lar den Allmektige aldri sine straffetider komme? Og hvorfor får de som kjenner ham, ikke se hans dager? | 1Varför har den Allsmäktige inga räfstetider i förvar? varför få hans vänner ej skåda hans hämndedagar? |
| 2De onde flytter Markskel, ranede Hjorde har de paa Græs. | 2Folk flytter grenseskjell; de raner fe og fører det på beite. | 2Se, råmärken flyttar man undan, rövade hjordar driver man i bet; |
| 3faderløses Æsel fører de bort, tager Enkens Okse som Borgen: | 3Farløses asen driver de bort; enkens okse tar de i pant. | 3de faderlösas åsna för man bort och tager änkans ko i pant. |
| 4de trænger de fattige af Vejen. Landets arme maa alle skjule sig. | 4Fattigfolk trenger de ut av veien; alle de saktmodige i landet må skjule sig. | 4Man tränger de fattiga undan från vägen, de betryckta i landet måste gömma sig med varandra. |
| 5Som vilde Æsler i Ørkenen gaar de ud til deres Gerning søgende efter Næring; Steppen er Brød for Børnene. | 5Ja, som villesler i ørkenen går de ut til sin gjerning og leter efter føde; ødemarken gir dem brød til barna. | 5Ja, såsom vildåsnor måste de leva i öknen; dit gå de och möda sig och söka något till täring; hedmarken är det bröd de hava åt sina barn. |
| 6De høster paa Marken om Natten, i Rigmandens Vingaard sanker de efter. | 6På marken høster de den ugudeliges fôr, og i hans vingård holder de efterhøst. | 6På fältet få de till skörd vad boskap plägar äta, de hämta upp det sista i den ogudaktiges vingård. |
| 7Om Natten ligger de nøgne, uden Klæder, uden Tæppe i Kulden. | 7Nakne overnatter de uten klær og uten dekke i kulden. | 7Nakna ligga de om natten, berövade sina kläder; de hava intet att skyla sig med i kölden. |
| 8De vædes af Bjergenes Regnskyl, klamrer sig af Mangel paa Ly til Klippen. | 8Av skyllregnet på fjellet blir de våte, og fordi de ikke har noget annet ly, trykker de sig inn til berget. | 8Av störtskurar från bergen genomdränkas de; de famna klippan, ty de äga ej annan tillflykt. |
| 9— Man river den faderløse fra Brystet, tager den armes Barn som Borgen. — | 9Den farløse rives bort fra mors bryst, og armingens klær blir tatt som pant. | 9Den faderlöse slites från sin moders bröst, och den betryckte drabbas av utpantning. |
| 10Nøgne vandrer de, uden Klæder, sultne bærer de Neg; | 10Nakne går de, uten klær, og sultne bærer de kornbånd. | 10Nakna måste de gå omkring, berövade sina kläder, hungrande nödgas de bära på kärvar. |
| 11mellem Murene presser de Olie, de træder Persen og tørster. | 11Mellem de ugudeliges murer perser de olje; de treder vinpersene og tørster. | 11Inom sina förtryckares murar måste de bereda olja, de få trampa vinpressar och därvid lida törst. |
| 12De drives fra By og Hus, og Børnenes Hunger skriger. Men Gud, han ænser ej vrangt. | 12Fra byen lyder døendes stønn, og de hårdt sårede skriker om hjelp; men Gud enser ikke slik urett. | 12Utstötta ur människors samfund jämra de sig, ja, från dödsslagnas själar uppstiger ett rop. Men Gud aktar ej på vad förvänt som sker. |
| 13Andre hører til Lysets Fjender, de kender ikke hans Veje og holder sig ej paa hans Stier: | 13Andre er fiender av lyset; de kjenner ikke dets veier og holder sig ikke på dets stier. | 13Andra hava blivit fiender till ljuset; de känna icke dess vägar och hålla sig ej på dess stigar. |
| 14Før det lysner, staar Morderen op, han myrder arm og fattig; om Natten sniger Tyven sig om; | 14Før dag står morderen op, slår ihjel den som er arm og fattig, og om natten er han som tyven. | 14Vid dagningen står mördaren upp för att dräpa den betryckte och fattige; och om natten gör han sig till tjuvars like. |
| 15Horkarlens Øje lurer paa Skumring, han tænker: »Intet Øje kan se mig!« og skjuler sit Ansigt under en Maske. | 15Horkarlens øie speider efter skumringen; han sier: Intet øie ser mig, og han dekker sitt ansikt til. | 15Äktenskapsbrytarens öga spejar efter skymningen, han tänker: »Intet öga får känna igen mig», och sätter så ett täckelse framför sitt ansikte. |
| 16I Mørke bryder de ind i Huse, de lukker sig inde om Dagen, thi ingen af dem vil vide af Lys. | 16I mørket bryter de inn i husene, om dagen lukker de sig inne; lyset vil de ikke vite av. | 16När det är mörkt, bryta sådana sig in i husen, men under dagen stänga de sig inne; ljuset vilja de icke veta av. |
| 17For dem er Mørket Morgen, thi de er kendt med Mørkets Rædsler. | 17For nattens mørke er morgen for dem alle; de er velkjente med nattemørkets redsler. | 17Ty det svarta mörkret räknas av dem alla såsom morgon, med mörkrets förskräckelser äro de ju förtrogna. |
| 18Over Vandfladen jages han hen, hans Arvelod i Landet forbandes, han færdes ikke paa Vejen til Vingaarden. | 18Hastig* rives de med av strømmen; forbannet blir deres arvedel i landet; de ferdes ikke mere på veien til vingårdene. | 18»Men hastigt», menen I, »ryckes en sådan bort av strömmen, förbannad bliver hans del i landet; till vingårdarna får han ej mer styra sina steg. |
| 19Som Tørke og Hede tager Snevand, saa Dødsriget dem, der har syndet. | 19Tørke og hete sluker snevann, dødsriket dem som synder. | 19Såsom snövatten förtäres av torka och hetta, så förtär dödsriket den som har syndat. |
| 20Han er glemt paa sin Hjemstavns Torv, hans Storhed kommes ej mer i Hu, Uretten knækkes som Træet. | 20Hans mors liv glemmer ham, makken fortærer ham med lyst, ingen minnes ham mere, og ondskapen blir som et splintret tre. | 20Hans moders liv förgäter honom, maskar frossa på honom, ingen finnes, som bevarar hans minne; såsom ett träd brytes orättfärdigheten av. |
| 21Han var ond mod den golde, der ikke fødte, mod Enken gjorde han ikke vel; | 21Slik går det med den som har plyndret den ufruktbare, som ikke fødte, og aldri har gjort godt mot enker. | 21Så går det, när någon plundrar den ofruktsamma, som intet föder, och när någon icke gör gott mot änkan.» |
| 22dem, det gik skævt, rev han bort i sin Vælde. Han staar op og er ikke tryg paa sit Liv, | 22Men* Gud opholder voldsmennene lenge med sin kraft; de reiser sig igjen, skjønt de mistvilte om livet. | 22Ja, men han uppehåller ock våldsmännen genom sin kraft, de få stå upp, när de redan hade förlorat hoppet om livet; |
| 23han styrtes uden Haab og Støtte, og paa hans Veje er idel Nød. | 23Han lar dem leve i trygghet og støtter dem; hans øine våker over deres veier. | 23han giver dem trygghet, så att de få vila, och hans ögon vaka över deras vägar. |
| 24Hans Storhed er stakket, saa er han ej mer, han bøjes og skrumper ind som Melde og skæres af som Aksenes Top. | 24De stiger høit; en liten stund, så er de ikke mere; de segner og dør som alle andre, og som aks-toppen skjæres de av. | 24När de hava stigit till sin höjd, beskäres dem en snar hädanfärd, de sjunka då ned och dö som alla andra; likasom axens toppar vissna de bort. |
| 25Og hvis ikke — hvo gør mig til Løgner, hvo gør mine Ord til intet? | 25Og er det nu ikke så, hvem gjør mig da til løgner og mitt ord til intet? | 25Är det ej så, vem vill då vederlägga mig, vem kan göra mina ord om intet? |
Det Nye Testamente 1907. Det Gamle Testamente 1931. Ulrik Sandborg-Petersen, ParadigmsMasterPro.com. Det Norsk Bibelselskap (1930) BIBELN eller DEN HELIGA SKRIFT -- innehållande -- NYA TESTAMENTETS KANONISKA BÖCKER -- i överensstämmelse med den av KONUNGEN ÅR 1917 -- This is release 3.7 from Projekt Runeberg ( //www.lysator.liu.se/runeberg/) of the Bible. That release was made 1999-04-09. It contains the full text of the Bible, and all of it has been spell-checked. -- gillade och stadfästa översättningen
Bible Hub |
