Parallelle Kapitler | 1Til Sangmesteren. Til Jedutun. Af Asaf. En Salme. (2) Jeg raaber højt til Gud, højt til Gud, og han hører mig; | 1Til sangmesteren, for Jedutun*; av Asaf; en salme. | 1För sångmästaren, till Jedutun; av Asaf; en psalm. (2) Jag vill höja min röst till Gud och ropa; jag vill höja min röst till Gud, för att han må lyssna till mig. |
| 2jeg søger Herren paa Nødens Dag, min Haand er om Natten utrættet udrakt, min Sjæl vil ikke lade sig trøste; | 2På min nøds dag søker jeg Herren; min hånd er utrakt om natten og blir ikke trett, min sjel vil ikke la sig trøste. | 2På min nöds dag söker jag Herren; min hand är utsträckt om natten och förtröttas icke; min själ vill icke låta trösta sig. |
| 3jeg ihukommer Gud og stønner, jeg sukker, min Aand vansmægter. — Sela. | 3Jeg vil komme Gud i hu og sukke; jeg vil gruble, og min ånd vansmekter. Sela. | 3Jag vill tänka på Gud och klaga; jag vill utgjuta mitt bekymmer, ty min ande försmäktar. Sela. |
| 4Du holder mine Øjne vaagne, jeg er urolig og maalløs. | 4Du holder mine øine oppe i nattevaktene; jeg er urolig og taler ikke. | 4Mina ögonlock håller du öppna; jag är full av oro och kan icke tala. |
| 5Jeg tænker paa fordums Dage, ihukommer længst henrundne Aar; | 5Jeg tenker på fordums dager, på de lengst fremfarne år. | 5Jag tänker på forntidens dagar, på år som längesedan hava gått. |
| 6jeg gransker om Natten i Hjertet, grunder og ransager min Aand. | 6Jeg vil komme i hu mitt strengespill om natten, i mitt hjerte vil jeg gruble, og min ånd ransaker. | 6Jag vill om natten komma ihåg mitt strängaspel; i mitt hjärta vill jag utgjuta mitt bekymmer, och min ande skall eftersinna. |
| 7Vil Herren bortstøde for evigt og aldrig mer vise Naade, | 7Vil da Herren forkaste i all evighet, og vil han ikke mere bli ved å vise nåde? | 7Skall då Herren förkasta evinnerligen och ingen nåd mer bevisa? |
| 8er hans Miskundhed ude for stedse, hans Trofasthed omme for evigt og altid, | 8Er det for all tid ute med hans miskunnhet? er hans løfte blitt til intet slekt efter slekt? | 8Är det då ute med hans godhet för beständigt, har hans ord blivit till intet för alla tider? |
| 9har Gud da glemt at ynkes, lukket sit Hjerte i Vrede? — Sela. | 9Har Gud glemt å være nådig? Har han i vrede tillukket sin barmhjertighet? Sela. | 9Har Gud förgätit att vara nådig eller i vrede tillslutit sin barmhärtighet? Sela. |
| 10Jeg sagde: Det er min Smerte, at den Højestes højre er ikke som før. | 10Jeg sier: Dette er min plage, det er år fra den Høiestes høire hånd. | 10Jag svarar: Nej, detta är min plågas tid, den Högstes högra hand är ej såsom förr. |
| 11Jeg kommer HERRENS Gerninger i Hu, ja kommer dine fordums Undere i Hu. | 11Jeg vil forkynne Herrens gjerninger; for jeg vil komme dine under i hu fra fordums tid. | 11Jag vill prisa HERRENS gärningar, ja, jag vill tänka på dina fordomtima under; |
| 12Jeg tænker paa al din Gerning og grunder over dine Værker. | 12Og jeg vil eftertenke alt ditt verk, og på dine store gjerninger vil jeg grunde. | 12jag vill begrunda alla dina gärningar och eftersinna dina verk. |
| 13Gud, din Vej var i Hellighed, hvo er en Gud saa stor som Gud! | 13Gud! Din vei er i hellighet; hvem er en gud stor som Gud? | 13Gud, i helighet går din väg; vem är en gud så stor som Gud? |
| 14Du er en Gud, som gør Undere, du gjorde din Vælde kendt blandt Folkene, | 14Du er den Gud som gjør under; du har kunngjort din styrke blandt folkene. | 14Du är Gud, en Gud som gör under; du har uppenbarat din makt bland folken. |
| 15udøste dit Folk med din Arm, Jakobs og Josefs Sønner. — Sela. | 15Du har forløst ditt folk med velde, Jakobs og Josefs barn. Sela. | 15Med väldig arm förlossade du ditt folk, Jakobs och Josefs barn. Sela. |
| 16Vandene saa dig, Gud, Vandene saa dig og vred sig i Angst, ja Dybet tog til at skælve; | 16Vannene så dig, Gud, vannene så dig, de bevet, ja avgrunnene skalv. | 16Vattnen sågo dig, och Gud, vattnen sågo dig och våndades, själva djupen darrade. |
| 17Skyerne udøste Vand, Skyhimlens Stemme gjalded, dine Pile for hid og did; | 17Skyene utøste vann, himlene lot sin røst høre, ja dine piler fløi hit og dit. | 17Molnen göto ut strömmar av vatten, skyarna läto höra sin röst, och dina pilar foro omkring. |
| 18din bragende Torden rulled, Lynene oplyste Jorderig, Jorden bæved og skjalv; | 18Din tordens røst lød i stormhvirvelen, lyn lyste op jorderike, jorden bevet og skalv. | 18Ditt dunder ljöd i stormvirveln, ljungeldar lyste upp jordens krets, jorden darrade och bävade. |
| 19din Vej gik midt gennem Havet, din Sti gennem store Vande, dine Fodspor kendtes ikke. | 19Gjennem havet gikk din vei, og dine stier gjennem store vann, og dine fotspor blev ikke kjent. | 19Genom havet gick din väg, din stig genom stora vatten, och dina fotspår fann man icke. |
| 20Du førte dit Folk som en Hjord ved Moses's og Arons Haand. | 20Du førte ditt folk som en hjord ved Moses' og Arons hånd. | 20Så förde du ditt folk såsom en hjord genom Moses och Arons hand. |
Det Nye Testamente 1907. Det Gamle Testamente 1931. Ulrik Sandborg-Petersen, ParadigmsMasterPro.com. Det Norsk Bibelselskap (1930) BIBELN eller DEN HELIGA SKRIFT -- innehållande -- NYA TESTAMENTETS KANONISKA BÖCKER -- i överensstämmelse med den av KONUNGEN ÅR 1917 -- This is release 3.7 from Projekt Runeberg ( //www.lysator.liu.se/runeberg/) of the Bible. That release was made 1999-04-09. It contains the full text of the Bible, and all of it has been spell-checked. -- gillade och stadfästa översättningen
Bible Hub |
