Parallelle Kapitler | 1O, I uforstandige Galatere! hvem har fortryllet eder, I, hvem Jesus Kristus blev malet for Øje som korsfæstet? | 1I uforstandige galatere! hvem har forgjort eder, I som har fått Jesus Kristus malt for øinene som korsfestet? | 1I oförståndige galater! Vem har så dårat eder, I som dock haven fått Jesus Kristus målad för edra ögon såsom korsfäst? |
| 2Kun dette vil jeg vide af eder: Var det ved Lovens Gerninger, I modtoge Aanden, eller ved i Tro at høre? | 2Bare dette vil jeg få vite av eder: Var det ved lov-gjerninger I fikk Ånden, eller ved troens forkynnelse? | 2Allenast det vill jag att I skolen svara mig på: Kom det sig av laggärningar att I undfingen Anden, eller kom det sig därav att I lyssnaden i tro? |
| 3Ere I saa uforstandige? ville I, som begyndte i Aand, nu ende i Kød? | 3Er I så uforstandige? I begynte i Ånd; vil I nu fullende i kjød? | 3Ären I så oförståndiga? I, som haven begynt i Anden, viljen I nu sluta i köttet? |
| 4Have I da prøvet saa meget forgæves? hvis det da virkelig er forgæves! | 4Så meget har I oplevd forgjeves! - om det da virkelig er forgjeves. | 4Haven I då upplevat så mycket förgäves -- om det nu verkligen har varit förgäves? |
| 5Mon da han, som meddeler eder Aanden og virker kraftige Gerninger iblandt eder, gør dette ved Lovens Gerninger eller ved, at I høre i Tro? | 5Han altså som gir eder Ånden og virker kraftige gjerninger iblandt eder, gjør han det ved lov-gjerninger eller ved troens forkynnelse? | 5Alltså, att han som förlänade eder Anden och utförde kraftgärningar bland eder gjorde detta, kom det sig av laggärningar eller därav att I lyssnaden i tro, |
| 6ligesom jo »Abraham troede Gud, og det blev regnet ham til Retfærdighed«. | 6Likesom Abraham trodde Gud, og det blev regnet ham til rettferdighet. | 6i enlighet med det ordet: »Abraham trodde Gud, och det räknades honom till rättfärdighet»? |
| 7Erkender altsaa, at de, som ere af Tro, disse ere Abrahams Børn. | 7Derfor skal I vite at de som har tro, de er Abrahams barn. | 7Så mån I nu veta att de som låta det bero på tro, de äro Abrahams barn. |
| 8Men da Skriften forudsaa, at det er af Tro, at Gud retfærdiggør Hedningerne, forkyndte den forud Abraham det Evangelium: »I dig skulle alle Folkeslagene velsignes«, | 8Og da Skriften forutså at det er ved tro Gud rettferdiggjør hedningene, forkynte den Abraham forut det evangelium: I dig skal alle folk velsignes. | 8Och eftersom skriften förutsåg att det var av tro som hedningarna skulle bliva rättfärdiggjorda av Gud, så gav den i förväg åt Abraham detta glada budskap: »I dig skola alla folk varda välsignade.» |
| 9saa at de, som ere af Tro, velsignes sammen med den troende Abraham. | 9Så blir da de som har tro, velsignet med den troende Abraham. | 9Alltså bliva de som låta det bero på tro välsignade tillika med Abraham, honom som trodde. |
| 10Thi saa mange, som holde sig til Lovens Gerninger, ere under Forbandelse; thi der er skrevet: »Forbandet hver den, som ikke bliver i alle de Ting, som ere skrevne i Lovens Bog, saa han gør dem.« | 10For så mange som holder sig til lov-gjerninger, er under forbannelse; for det er skrevet: Forbannet er hver den som ikke blir ved i alt som er skrevet i lovens bok, så han gjør det! | 10Ty alla de som låta det bero på laggärningar, de äro under förbannelse. Det är nämligen skrivet: »Förbannad vare var och en som icke förbliver vid allt som är skrivet i lagens bok, och icke gör därefter.» |
| 11Men at ingen bliver retfærdiggjort for Gud ved Lov, er aabenbart, thi »den retfærdige skal leve af Tro.« | 11Og at ingen blir rettferdiggjort for Gud ved loven, er åpenbart; for: Den rettferdige, ved tro skal han leve; | 11Och att ingen i kraft av lag bliver rättfärdig inför Gud, det är uppenbart, eftersom det heter: »Den rättfärdige skall leva av tro.» |
| 12Men Loven beror ikke paa Tro; men: »Den, som gør disse Ting, skal leve ved dem.« | 12men loven har ikke noget med troen å gjøre, men: Den som gjør det, skal leve derved. | 12Men i lagen beror det icke på tro; tvärtom heter det: »Den som gör efter dessa stadgar skall leva genom dem.» |
| 13Kristus har løskøbt os fra Lovens Forbandelse, idet han blev en Forbandelse for os (thi der er skrevet: »Forbandet er hver den, som hænger paa et Træ«), | 13Kristus kjøpte oss fri fra lovens forbannelse, idet han blev en forbannelse for oss - for det er skrevet: Forbannet er hver den som henger på et tre - | 13Kristus friköpte oss från lagens förbannelse, när han blev en förbannelse för vår skull. Det är ju skrivet: »Förbannad är var och en som är upphängd på trä.» |
| 14for at Abrahams Velsignelse maatte komme til Hedningerne i Kristus Jesus, for at vi kunde faa Aandens Forjættelse ved Troen. | 14forat Abrahams velsignelse kunde komme over hedningene i Kristus Jesus, så vi ved troen kunde få Ånden, som var oss lovt. | 14Vi friköptes, för att den välsignelse som hade givits åt Abraham skulle i Jesus Kristus komma också hedningarna till del, så att vi genom tron skulle undfå den utlovade Anden. |
| 15Brødre! jeg taler paa Menneskevis: Ingen ophæver dog et Menneskes stadfæstede Arvepagt eller føjer noget dertil. | 15Brødre! jeg taler på menneskelig vis. Selv en menneskelig pakt vil ingen gjøre til intet eller legge noget til efterat den er stadfestet. | 15Mina bröder, jag vill taga ett exempel från vad som gäller bland människor. Icke ens när fråga är om en människas testamentsförordnande, kan någon upphäva det eller lägga något därtill, sedan det en gång har vunnit gällande kraft. |
| 16Men Abraham og hans Sæd bleve Forjættelserne tilsagte; der siges ikke: »og Sædene«, som om mange, men som om eet: »og din Sæd«, hvilken er Kristus. | 16Nu blev løftene gitt Abraham og hans ætt; han sier ikke: Og dine ætlinger, som om mange, men som om én: Og din ætt, og dette er Kristus. | 16Nu gåvos löftena åt Abraham, så ock åt hans »säd». Det heter icke: »och åt dem som komma av din säd», såsom när det talas om många; utan det heter, såsom när det talas om en enda: »och åt din säd», vilken är Kristus. |
| 17Jeg mener dermed dette: En Pagt, som forud er stadfæstet af Gud, kan Loven, som blev til fire Hundrede og tredive Aar senere, ikke gøre ugyldig, saa at den skulde gøre Forjættelsen til intet. | 17Dette er da min mening: En pakt som forut er stadfestet av Gud, gjør ikke loven, som er gitt fire hundre og tretti år efter, ugyldig, så den skulde gjøre løftet til intet. | 17Vad jag alltså vill säga är detta: Ett förordnande som Gud redan hade givit gällande kraft kan icke genom en lag, som utgavs fyra hundra trettio år därefter, hava blivit ogiltigt, så att löftet därmed har gjorts om intet. |
| 18Thi faas Arven ved Lov, da faas den ikke mere ved Forjættelse; men til Abraham har Gud skænket den ved Forjættelse. | 18For får en arven ved lov, da får en den ikke lenger ved løfte; men Gud har gitt Abraham den ved løfte. | 18Om det nämligen vore på grund av lag som arvet skulle undfås, så vore det icke på grund av löfte. Men åt Abraham har Gud skänkt det genom ett löfte. |
| 19Hvad skulde da Loven? Den blev føjet til for Overtrædelsernes Skyld (indtil den Sæd kom, hvem Forjættelsen gjaldt), besørget ved Engle, ved en Mellemmands Haand. | 19Hvad skulde da loven til? Den blev lagt til for overtredelsenes skyld, inntil den ætt kom som løftet gjaldt - gitt ved engler, ved en mellemmanns hånd; | 19Vartill tjänade då lagen? Jo, på det att överträdelserna skulle komma i dagen, blev den efteråt given, för att gälla till dess att »säden» skulle komma, han åt vilken löftet hade blivit givet; och den utgavs genom änglar och överlämnades i en medlares hand. |
| 20Men en Mellemmand er ikke kun for een Part; Gud derimod er een. | 20men en mellemmann er ikke bare for én; men Gud er én. | 20Men den som är medlare är icke medlare för allenast en enda. Men Gud är en. |
| 21Er da Loven imod Guds Forjættelser? Det være langtfra! Ja, hvis der var givet en Lov, som kunde levendegøre, da var Retfærdigheden virkelig af Lov. | 21Er da loven imot Guds løfter? Langt derifra! for var det gitt nogen lov som kunde gjøre levende, da kom rettferdigheten virkelig av loven; | 21Är då lagen emot Guds löften? Bort det! Om en lag hade blivit given, som kunde göra levande, då skulle rättfärdigheten verkligen komma av lagen. |
| 22Men Skriften har indesluttet alt under Synd, for at Forjættelsen skulde af Tro paa Jesus Kristus gives dem, som tro. | 22men Skriften har lagt alt inn under synd, forat det som var lovt, skulde ved tro på Jesus Kristus bli gitt dem som tror. | 22Men nu har skriften inneslutit alltsammans under synd, för att det som var utlovat skulle, av tro på Jesus Kristus, komma dem till del som tro. |
| 23Men førend Troen kom, holdtes vi indelukkede under Lovens Bevogtning til den Tro, som skulde aabenbares, | 23Men før troen kom, blev vi holdt innestengt i varetekt under loven til den tro som skulde åpenbares. | 23Men förrän tron kom, voro vi inneslutna under lagen och höllos i förvar under den, i förbidan på den tro som en gång skulle uppenbaras. |
| 24saa at Loven er bleven os en Tugtemester til Kristus, for at vi skulde blive retfærdiggjorte af Tro. | 24Så er da loven blitt vår tuktemester til Kristus, forat vi skulde bli rettferdiggjort av tro; | 24Så har lagen blivit vår uppfostrare till Kristus, för att vi skola bliva rättfärdiga av tro. |
| 25Men efter at Troen er kommen, ere vi ikke mere under Tugtemester. | 25men efterat troen er kommet, er vi ikke lenger under tuktemesteren; | 25Men sedan tron har kommit, stå vi icke mer under uppfostrare. |
| 26Thi alle ere I Guds Børn ved Troen paa Kristus Jesus. | 26alle er I jo Guds barn ved troen på Kristus Jesus; | 26Alla ären I Guds barn genom tron, i Kristus Jesus; |
| 27Thi I, saa mange som bleve døbte til Kristus, have iført eder Kristus. | 27for I, så mange som er døpt til Kristus, har iklædd eder Kristus. | 27ty I alla, som haven blivit döpta till Kristus, haven iklätt eder Kristus. |
| 28Her er ikke Jøde eller Græker; her er ikke Træl eller fri; her er ikke Mand og Kvinde; thi alle ere I een i Kristus Jesus. | 28Her er ikke jøde eller greker, her er ikke træl eller fri, her er ikke mann og kvinne; for I er alle én i Kristus Jesus. | 28Här är icke jude eller grek, här är icke träl eller fri, här är icke man och kvinna: alla ären I ett i Kristus Jesus. |
| 29Men naar I høre Kristus til, da ere I jo Abrahams Sæd, Arvinger ifølge Forjættelse. | 29Men hører I Kristus til, da er I jo Abrahams ætt, arvinger efter løfte. | 29Hören I nu Kristus till, så ären I därmed ock Abrahams säd, arvingar enligt löftet. |
Det Nye Testamente 1907. Det Gamle Testamente 1931. Ulrik Sandborg-Petersen, ParadigmsMasterPro.com. Det Norsk Bibelselskap (1930) BIBELN eller DEN HELIGA SKRIFT -- innehållande -- NYA TESTAMENTETS KANONISKA BÖCKER -- i överensstämmelse med den av KONUNGEN ÅR 1917 -- This is release 3.7 from Projekt Runeberg ( //www.lysator.liu.se/runeberg/) of the Bible. That release was made 1999-04-09. It contains the full text of the Bible, and all of it has been spell-checked. -- gillade och stadfästa översättningen
Bible Hub |
