Parallelle Kapitler | 1Higer efter Kærligheden, og tragter efter de aandelige Gaver men mest efter at profetere. | 1Jag efter kjærligheten! Streb efter de åndelige gaver, men mest efter å tale profetisk! | 1Faren efter kärleken, men varen ock ivriga att undfå de andliga gåvorna, framför allt profetians gåva. |
| 2Thi den; som taler i Tunger, taler ikke for Mennesker, men for Gud; thi ingen forstaar det, men han taler Hemmeligheder i Aanden. | 2For den som taler med tunge, taler ikke for mennesker, men for Gud; for ingen skjønner det, men han taler hemmeligheter i Ånden; | 2Ty den som talar tungomål, han talar icke för människor, utan för Gud; ingen förstår honom ju, han talar i andehänryckning hemlighetsfulla ord. |
| 3Men den, som profeterer, taler Mennesker til Opbyggelse og Formaning og Trøst. | 3den derimot som taler profetisk, taler for mennesker til opbyggelse og formaning og trøst. | 3Men den som profeterar, han talar för människor, dem till uppbyggelse och förmaning och tröst. |
| 4Den, som taler i Tunger, opbygger sig selv; men den, som profeterer, opbygger en Menighed. | 4Den som taler med tunge, opbygger sig selv; men den som taler profetisk, opbygger menigheten. | 4Den som talar tungomål uppbygger allenast sig själv, men den som profeterar, han uppbygger en hel församling. |
| 5Men jeg ønsker, at I alle maatte tale i Tunger, men endnu hellere, at I maatte profetere; den, som profeterer, er større end den, som taler i Tunger, med mindre han udlægger det, for at Menigheden kan faa Opbyggelse deraf. | 5Allikevel ønsker jeg at I alle talte med tunger, men heller at I talte profetisk; den som taler profetisk, er større enn den som taler med tunger, medmindre han tyder det, så at menigheten kan få opbyggelse av det. | 5Jag skulle väl vilja att I alla taladen tungomål, men ännu hellre ville jag att I profeteraden. Den som profeterar är förmer än den som talar tungomål, om nämligen den senare icke därjämte uttyder sitt tal, så att församlingen får någon uppbyggelse. |
| 6Men nu, Brødre! dersom jeg kommer til eder og taler i Tunger, hvad vil jeg da gavne eder, hvis jeg ikke taler til eder enten ved Aabenbaring eller ved Kundskab, enten ved Profeti eller ved Lære? | 6Og nu, brødre, om jeg kommer til eder og taler med tunger, hvad vil det da gagne eder, medmindre jeg taler til eder enten med åpenbaring eller med kunnskap, enten med profetiske ord eller med lære? | 6Ja, mina bröder, om jag komme till eder och talade tungomål, vad gagn gjorde jag eder därmed, såframt jag icke därjämte genom mitt tal meddelade eder antingen någon uppenbarelse eller någon kunskap eller någon profetia eller någon undervisning? |
| 7Selv de livløse Ting, som give Lyd, være sig en Fløjte eller en Harpe, naar de ikke gøre Skel imellem Tonerne, hvorledes skal man saa kunne forstaa, hvad der spilles paa Fløjten eller Harpen? | 7Dersom de livløse ting som gir lyd, enten det er en fløite eller en harpe, ikke gir forskjellige toner, hvorledes kan en da skjønne det som spilles på fløiten eller på harpen? | 7Gäller det icke jämväl om livlösa ting som giva ljud ifrån sig, det må nu vara en flöjt eller en harpa, att vad som spelas på dem icke kan uppfattas, om de icke giva ifrån sig toner som kunna skiljas från varandra? |
| 8Ja, ogsaa naar en Basun giver en utydelig Lyd, hvem vil da berede sig til Krig? | 8Og om en basun gir en utydelig lyd, hvem vil da gjøre sig rede til strid? | 8Likaså, om den signal som basunen giver är otydlig, vem gör sig då redo till strid? |
| 9Saaledes ogsaa med eder: dersom I ikke ved Tungen fremføre tydelig Tale, hvorledes skal man da kunne forstaa det, som tales? I ville jo tale hen i Vejret. | 9Således også med eder: Dersom I ikke med eders tunge fremfører tydelig tale, hvorledes kan en da skjønne det som blir sagt? I vil jo da tale bort i været. | 9Detsamma gäller nu för eder; om I icke med edra tungor frambringen begripliga ord, huru skall man då kunna förstå vad I talen? Då bliver det ju ett tal i vädret. |
| 10Der er i Verden, lad os sige, saa og saa mange Slags Sprog, og der er intet af dem, som ikke har sin Betydning. | 10Så mange slags sprog er det nu visst i verden, og det er intet av dem som ikke har sin betydning; | 10Det finnes här i världen olika språk, vem vet huru många, och bland dem finnes intet vars ljud äro utan mening. |
| 11Dersom jeg nu ikke kender Sprogets Betydning, bliver jeg en Barbar for den, som taler, og den, som taler, bliver en Barbar for mig. | 11dersom jeg altså ikke kjenner sprogets betydning, blir jeg en utlending for den som taler, og den som taler, blir en utlending for mig. | 11Men om jag nu icke förstår språket, så bliver jag en främling för den som talar, och den som talar bliver en främling för mig. |
| 12Saaledes ogsaa med eder: naar I tragte efter aandelige Gaver, da lad det være til Menighedens Opbyggelse, at I søge at blive rige derpaa! | 12Således også med eder: Når I streber efter de åndelige gaver, så søk å få dem i rikelig mål til menighetens opbyggelse. | 12Detta gäller ock för eder; när I ären ivriga att undfå andliga gåvor, så må eder strävan efter att dessa hos eder skola överflöda hava församlingens uppbyggelse till mål. |
| 13Derfor, den, som taler i Tunger, han bede om, at han maa kunne udlægge det. | 13Derfor, den som taler med tunge, han bede om at han må kunne tyde det! | 13Därför må den som talar tungomål bedja om att han ock må kunna uttyda. |
| 14Thi dersom jeg taler i Tunger og beder, da beder vel min Aand, men min Forstand er uden Frugt. | 14For dersom jeg beder med tunge, da beder min ånd, men min forstand er uten frukt. | 14Ty om jag talar tungomål, när jag beder, så beder visserligen min ande, men mitt förstånd kommer ingen frukt åstad. |
| 15Hvad da? Jeg vil bede med Aanden, men jeg vil ogsaa bede med Forstanden; jeg vil lovsynge med Aanden, men jeg vil ogsaa lovsynge med Forstanden. | 15Hvorledes er det altså? Jeg vil bede med ånden, men jeg vil også bede med forstanden; jeg vil lovsynge med ånden, men jeg vil også lovsynge med forstanden. | 15Vad följer då härav? Jo, jag skall väl bedja med anden, men jag skall ock bedja med förståndet; jag skall väl lovsjunga med anden, men jag skall ock lovsjunga med förståndet. |
| 16Ellers, naar du priser Gud i Aanden, hvorledes vil da den, som indtager den uindviedes Plads, kunne sige sit Amen til din Taksigelse, efterdi han ikke ved, hvad du siger? | 16For dersom du lover Gud med din ånd, hvorledes skal da nogen blandt de ukyndige kunne si amen til din takkebønn? han vet jo ikke hvad du sier; | 16Eljest, om du lovar Gud med anden, huru skola de som sitta på de olärdas plats då kunna säga sitt »amen» till din tacksägelse? De förstå ju icke vad du säger. |
| 17Thi vel er din Taksigelse smuk, men den anden opbygges ikke. | 17for du holder vel en smukk takkebønn, men den andre får ingen opbyggelse av det. | 17Om än din tacksägelse är god, så bliva de andra dock icke uppbyggda därav. -- |
| 18Jeg takker Gud for, at jeg mere end I alle taler i Tunger. | 18Jeg takker Gud: jeg taler mere med tunge enn I alle; | 18Gud vare tack, jag talar tungomål mer än I alla; |
| 19Men i en Menighed vil jeg hellere tale fem Ord med min Forstand, for at jeg ogsaa kan undervise andre, end ti Tusinde Ord i Tunger. | 19men i en menighets-samling vil jeg heller tale fem ord med min forstand, for derved å lære andre, enn ti tusen ord med tunge. | 19och dock vill jag hellre i församlingen tala fem ord med mitt förstånd, till undervisning jämväl för andra, än tio tusen ord i tungomål. |
| 20Brødre! vorder ikke Børn i Forstand, men værer Børn i Ondskab, i Forstand derimod vorder fuldvoksne! | 20Brødre! vær ikke barn i forstand, men vær barn i ondskap; i forstand derimot skal I være fullvoksne! | 20Mina bröder, varen icke barn till förståndet; nej varen barn i ondskan, men varen fullmogna till förståndet. |
| 21Der er skrevet i Loven: »Ved Folk med fremmede Tungemaal og ved fremmedes Læber vil jeg tale til dette Folk, og de skulle end ikke saaledes høre mig, siger Herren.« | 21Det er skrevet i loven: Ved folk med fremmed tungemål og ved fremmedes leber vil jeg tale til dette folk, og enda skal de ikke høre på mig, sier Herren. | 21Det är skrivet i lagen: »Genom människor med främmande tungomål och genom främlingars läppar skall jag tala till detta folk, men icke ens så skola de höra på mig, säger Herren.» |
| 22Saaledes er Tungetalen til et Tegn, ikke for dem, som tro, men for de vantro; men den profetiske Gave er det ikke for de vantro, men for dem, som tro. | 22Så er da tungene til et tegn, ikke for de troende, men for de vantro; den profetiske tale derimot er ikke for de vantro, men for de troende. | 22Alltså äro »tungomålen» ett tecken, ej för dem som tro, utan för dem som icke tro; profetian däremot är ett tecken, ej för dem som icke tro, utan för dem som tro. |
| 23Naar altsaa den hele Menighed kommer sammen, og alle tale i Tunger, men der kommer uindviede eller vantro ind, ville de da ikke sige, at I rase? | 23Om da hele menigheten kommer sammen, og alle taler med tunger, og det så kommer ukyndige eller vantro inn, vil de da ikke si at I er fra eder selv? | 23Om nu hela församlingen komme tillhopa till gemensamt möte, och alla där talade tungomål, och så några som vore olärda komme ditin, eller några som icke trodde, skulle då icke dessa säga att I voren ifrån edra sinnen? |
| 24Men dersom alle profetere, og der kommer nogen vantro eller uindviet ind, da overbevises han af alle, han bedømmes af alle, | 24Men om alle taler profetisk, og det så kommer inn en vantro eller en ukyndig, så refses han av alle og dømmes av alle, | 24Om åter alla profeterade, och så någon som icke trodde, eller som vore olärd komme ditin, då skulle denne känna sig avslöjad av alla och av alla utrannsakad. |
| 25hans Hjertes skjulte Tanker aabenbares, og saa vil han falde paa sit Ansigt og tilbede Gud og forkynde, at Gud er virkelig i eder. | 25hans hjertes skjulte tanker åpenbares, og så vil han falle på sitt ansikt og tilbede Gud, og vidne at Gud sannelig er iblandt eder. | 25Vad som vore fördolt i hans hjärta bleve då uppenbart, och så skulle han falla ned på sitt ansikte och tillbedja Gud och betyga att »Gud verkligen är i eder». |
| 26Hvad da Brødre? Naar I komme sammen, da har enhver en Lovsang, en Lære, en Aabenbaring, en Tungetale, en Udlægning; alt ske til Opbyggelse! | 26Hvorledes er det altså, brødre? Når I kommer sammen, så har hver av eder en salme eller en lære eller en åpenbaring eller en tunge eller en tydning: la alt skje til opbyggelse! | 26Vad följer då härav, mina bröder? Jo, när I kommen tillsammans, så har var och en något särskilt att meddela: den ene har en psalm, den andre något till undervisning, en annan åter någon uppenbarelse, en talar tungomål, en annan uttyder; allt detta må nu ske så, att det länder till uppbyggelse. |
| 27Dersom nogen taler i Tunger, da være det to, eller i det højeste tre hver Gang, og den ene efter den anden, og een udlægge det! | 27Taler nogen med tunge, da la det være to eller i det høieste tre hver gang, og den ene efter den annen, og la én tyde det! | 27Vill man tala tungomål, så må för var gång två eller högst tre få tala, och av dessa en i sänder, och en må uttyda det. |
| 28Men dersom der ingen Udlægger er til Stede, da tie hin i Menigheden, men han tale for sig selv og for Gud! | 28Men er det ingen til stede som kan tyde, da skal han tie i menighets-samlingen, men tale for sig selv og for Gud. | 28Är ingen uttydare tillstädes, så må de tiga i församlingen och tala allenast för sig själva och för Gud. |
| 29Men af Profeter tale to eller tre, og de andre bedømme det; | 29Men av profeter tale to eller tre, og de andre prøve det! | 29Av dem som vilja profetera må två eller tre få tala, och de andra må döma om det som talas. |
| 30men dersom en anden, som sidder der, faar en Aabenbarelse, da tie den første! | 30og får en annen en åpenbaring mens han sitter der, da skal den første tie. | 30Men om någon annan som sitter där får en uppenbarelse, då må den förste tiga. |
| 31Thi I kunne alle profetere, den ene efter den anden, for at alle kunne lære, og alle blive formanede, | 31For I kan alle tale profetisk, én ad gangen, så alle kan lære og alle formanes; | 31Ty I kunnen alla få profetera, den ene efter den andre, så att alla bliva undervisade och alla förmanade; |
| 32og Profeters Aander ere Profeter undergivne. | 32og profeters ånder er profeter lydige; | 32och profeters andar äro profeterna underdåniga. |
| 33Thi Gud er ikke Forvirringens, men Fredens Gud. Ligesom i alle de helliges Menigheder | 33for Gud er ikke uordens Gud, men freds Gud. | 33Gud är ju icke oordningens Gud, utan fridens. |
| 34skulle eders Kvinder tie i Forsamlingerne; thi det tilstedes dem ikke at tale, men lad dem underordne sig, ligesom ogsaa Loven siger. | 34Likesom i alle de helliges menigheter, skal eders kvinner tie i menighets-samlingene; for det tillates dem ikke å tale, men de skal underordne sig, som også loven sier. | 34Såsom kvinnorna tiga i alla andra de heligas församlingar, så må de ock tiga i edra församlingar. Det är dem icke tillstatt att tala, utan de böra underordna sig, såsom lagen bjuder. |
| 35Men ville de lære noget, da adspørge de deres egne Mænd hjemme; thi det er usømmeligt for en Kvinde at tale i en Menighedsforsamling. | 35Men vil de få rede på noget, da skal de spørre sine egne menn hjemme; for det sømmer sig ikke for en kvinne å tale i menighets-samling. | 35Vilja de hava upplysning om något, så må de hemma fråga sina män; ty det är en skam för en kvinna att tala i församlingen. -- |
| 36Eller er det fra eder, at Guds Ord er udgaaet? eller er det til eder alene, at det er kommet? | 36Eller var det fra eder Guds ord gikk ut? eller er I de eneste det er nådd til? | 36Eller är det från eder som Guds ord har utgått? Eller har det kommit allenast till eder? |
| 37Dersom nogen tykkes, at han er en Profet eller aandelig, han erkende, at hvad jeg skriver til eder, er Herrens Bud. | 37Tror nogen at han er en profet eller en åndelig, da skal han skjønne at det jeg skriver til eder, er Herrens bud. | 37Om någon menar sig vara en profet eller en man med andegåva, så må han ock inse att vad jag skriver till eder är Herrens bud. |
| 38Men er nogen uvidende derom, saa faar han være uvidende! | 38Men om nogen ikke skjønner det, så får han la det være. | 38Men vill någon icke inse detta, så vare det hans egen sak. |
| 39Altsaa, mine Brødre! tragter efter at profetere og forhindrer ikke Talen i Tunger! | 39Derfor, brødre, streb efter å tale profetisk, og hindre ikke nogen i å tale med tunger; | 39Alltså, mina bröder, varen ivriga att undfå profetians gåva och förmenen ej heller någon att tala tungomål. |
| 40Men alt ske sømmeligt og med Orden! | 40men la alt skje sømmelig og med orden! | 40Men låten allt tillgå på höviskt sätt och med ordning. |
Det Nye Testamente 1907. Det Gamle Testamente 1931. Ulrik Sandborg-Petersen, ParadigmsMasterPro.com. Det Norsk Bibelselskap (1930) BIBELN eller DEN HELIGA SKRIFT -- innehållande -- NYA TESTAMENTETS KANONISKA BÖCKER -- i överensstämmelse med den av KONUNGEN ÅR 1917 -- This is release 3.7 from Projekt Runeberg ( //www.lysator.liu.se/runeberg/) of the Bible. That release was made 1999-04-09. It contains the full text of the Bible, and all of it has been spell-checked. -- gillade och stadfästa översättningen
Bible Hub |
