Parallelle Kapitler | 1Lader os derfor forbigaa Begyndelsesordet om Kristus og skride frem til Fuldkommenhed uden atter at lægge Grundvold med Omvendelse fra døde Gerninger og med Tro paa Gud, | 1La oss derfor gå forbi barnelærdommen om Kristus og skride frem mot det fullkomne, så vi ikke atter legger grunnvollen med omvendelse fra døde gjerninger og tro på Gud, | 1Låtom oss därför lämna bakom oss de första grunderna av läran om Kristus och gå framåt mot det som hör till fullkomningen; låtom oss icke åter lägga grunden med bättring från döda gärningar och med tro på Gud, |
| 2med Lære om Døbelser og Haandspaalæggelse og dødes Opstandelse og evig Dom. | 2med lære om dåp og håndspåleggelse, om dødes opstandelse og evig dom | 2med undervisning om dop och handpåläggning, om de dödas uppståndelse och en evig dom. |
| 3Ja, dette ville vi gøre, saafremt Gud tilsteder det. | 3Og dette vil vi gjøre, om Gud gir lov til det. | 3Ja, detta vilja vi göra, såframt Gud eljest tillstädjer det. |
| 4Thi dem, som een Gang ere blevne oplyste og have smagt den himmelske Gave og ere blevne delagtige i den Helligaand | 4For det er umulig at de som engang er blitt oplyst og har smakt den himmelske gave og fått del i den Hellige Ånd | 4Ty dem till vilka ljuset en gång har kommit, och som hava smakat den himmelska gåvan och blivit delaktiga av helig ande, |
| 5og have smagt Guds gode Ord og den kommende Verdens Kræfter, og som ere faldne fra, — dem er det umuligt atter at forny til Omvendelse, | 5og har smakt Guds gode ord og den kommende verdens krefter, og så faller fra, atter kan fornyes til omvendelse, | 5och som hava fått smaka det goda gudsordet och den tillkommande tidsålderns krafter, |
| 6da de igen korsfæste sig Guds Søn og stille ham til Spot. | 6da de på ny korsfester Guds Sønn for sig og gjør ham til spott. | 6men som ändå hava avfallit -- dem är det omöjligt att återföra till ny bättring, eftersom de på nytt korsfästa Guds Son åt sig och utsätta honom för bespottelse. |
| 7Thi Jorden, som drikker den ofte derpaa faldende Regn og frembringer Vækster, tjenlige for dem, for hvis Skyld den ogsaa dyrkes, faar Velsignelse fra Gud; | 7For den jord som drikker regnet som ofte faller på den, og som bærer gagnlig grøde for dem den dyrkes for, den får velsignelse fra Gud; | 7Det är ju så, att den jord som indricker regnet, när det titt och ofta strömmar ned däröver, och som framalstrar växter, dem till gagn för vilkas räkning den brukas, den jorden får välsignelse från Gud. |
| 8men naar den bærer Torne og Tidsler, er den ubrugbar og Forbandelse nær; Enden med den er at brændes. | 8men bærer den torner og tistler, da er den uduelig og forbannelse nær, og enden med den er å brennes. | 8Den åter som bär törne och tistel, den är ingenting värd och är förbannelsen nära, och slutet bliver att den avbrännes med eld. |
| 9Dog, i Henseende til eder, I elskede! ere vi overbeviste om det bedre og det, som bringer Frelse, selv om vi tale saaledes. | 9Men om eder, I elskede, er vi visse på det som bedre er, og som hører til frelse, enda vi taler således. | 9Men i fråga om eder, I älskade, äro vi vissa om vad bättre är, och vad som länder till frälsning, om vi ock nu tala på detta sätt. |
| 10Thi Gud er ikke uretfærdig, saa at han skulde glemme eders Gerning og den Kærlighed, som I have udvist imod hans Navn, idet I have tjent og tjene de hellige. | 10For Gud er ikke urettferdig, så han skulde glemme eders verk og den kjærlighet I har vist mot hans navn, idet I har tjent og ennu tjener de hellige. | 10Ty Gud är icke orättvis, så att han förgäter vad I haven verkat, och vilken kärlek I bevisaden mot hans namn, då I tjänaden de heliga, såsom I ännu gören. |
| 11Men vi ønske, at enhver af eder maa udvise den samme Iver efter den fulde Vished i Haabet indtil Enden, | 11Men vi ønsker at enhver av eder må vise den samme iver for den fulle visshet i håpet inntil enden, | 11Men vår åstundan är att var och en av eder visar samma nit att intill änden bevara full visshet i sitt hopp, |
| 12for at I ikke skulle blive sløve, men efterfølge dem, som ved Tro og Taalmodighed arve Forjættelserne. | 12forat I ikke skal bli trege, men efterfølge dem som ved tro og tålmod arver løftene. | 12så att I icke bliven tröga, utan bliven efterföljare åt dem som genom tro och tålamod få till arvedel vad utlovat är. |
| 13Thi da Gud gav Abraham Forjættelsen, svor han ved sig selv, fordi han ingen større havde at sværge ved, og sagde: | 13For da Gud gav Abraham løftet, svor han ved sig selv, eftersom han ingen større hadde å sverge ved, og sa: | 13Ty när Gud gav löftet åt Abraham, svor han vid sig själv -- eftersom han icke hade någon högre att svärja vid -- |
| 14»Sandelig, jeg vil rigeligt velsigne dig og rigeligt mangfoldiggøre dig.« | 14Sannelig, jeg vil rikelig velsigne dig og storlig mangfoldiggjøre dig; | 14och sade: »Sannerligen, jag skall rikligen välsigna dig och storligen föröka dig.» |
| 15Og saaledes opnaaede han Forjættelsen ved at vente taalmodigt. | 15og da han således hadde ventet tålmodig, opnådde han det som var lovt. | 15Och när denne tåligt förbidade, fick han så vad utlovat var. |
| 16Mennesker sværge jo ved en større, og Eden er dem en Ende paa al Modsigelse til Stadfæstelse. | 16For mennesker sverger jo ved den større, og eden er dem en ende på all motsigelse, til stadfestelse. | 16Människor svärja ju vid den som är högre än de, och eden tjänar dem till bekräftelse och gör en ände på all tvist. |
| 17Derfor, da Gud ydermere vilde vise Forjættelsens Arvinger sit Raads Uforanderlighed, føjede han en Ed dertil, | 17Derfor, da Gud vilde enn mere vise løftets arvinger hvor uryggelig hans vilje var, gikk han imellem med en ed, | 17Därför, när Gud ville för dem som skulle få till arvedel vad löftet innebar ännu kraftigare bevisa oryggligheten av sitt rådslut, lade han därtill en ed. |
| 18for at vi ved to uforanderlige Ting, i hvilke det var umuligt, at Gud kunde lyve, skulde have en kraftig Opmuntring, vi, som ere flyede hen for at holde fast ved det Haab, som ligger foran os, | 18forat vi ved to uryggelige ting, hvori Gud umulig kunde lyve, skulde ha en sterk trøst, vi som har tatt vår tilflukt til å gripe det håp som venter oss, | 18Så skulle vi genom två oryggliga utsagor, i vilka Gud omöjligen kunde ljuga, undfå en kraftig uppmuntran, vi som hava sökt vår räddning i att hålla fast vid det hopp som ligger framför oss. |
| 19hvilket vi have som et Sjælens Anker, der er sikkert og fast og gaar ind inden for Forhænget, | 19det vi har som et anker for sjelen, et som er trygt og fast og når innenfor forhenget, | 19I det hoppet hava vi ett säkert och fast själens ankare, som når innanför förlåten, |
| 20hvor Jesus som Forløber gik ind for os, idet han efter Melkisedeks Vis blev Ypperstepræst til evig Tid. | 20hvor Jesus gikk inn som forløper for oss, idet han blev yppersteprest til evig tid efter Melkisedeks vis. | 20dit Jesus, såsom vår förelöpare, har gått in för oss, i det han blev en överstepräst »efter Melkisedeks sätt, till evig tid». |
Det Nye Testamente 1907. Det Gamle Testamente 1931. Ulrik Sandborg-Petersen, ParadigmsMasterPro.com. Det Norsk Bibelselskap (1930) BIBELN eller DEN HELIGA SKRIFT -- innehållande -- NYA TESTAMENTETS KANONISKA BÖCKER -- i överensstämmelse med den av KONUNGEN ÅR 1917 -- This is release 3.7 from Projekt Runeberg ( //www.lysator.liu.se/runeberg/) of the Bible. That release was made 1999-04-09. It contains the full text of the Bible, and all of it has been spell-checked. -- gillade och stadfästa översättningen
Bible Hub |
