Salmerne 31
Parallelle Kapitler
DANNORSVE
1Til Sangmesteren. En Salme af David. (2) HERRE, jeg lider paa dig, lad mig aldrig i Evighed skuffes. Udfri mig i din Retfærd,1Til sangmesteren; en salme av David. (2) Til dig, Herre, tar jeg min tilflukt. La mig aldri i evighet bli til skamme, frels mig ved din rettferdighet! 1För sångmästaren; en psalm av David. (2) Till dig, HERRE, tager jag min tillflykt; låt mig aldrig komma på skam, befria mig genom din rättfärdighet.
2du bøje dit Øre til mig; red mig i Hast og vær mig en Tilflugtsklippe, en Klippeborg til min Frelse;2Bøi ditt øre til mig, skynd dig og redd mig, vær mig et klippevern, en borg til å frelse mig! 2Böj ditt öra till mig, rädda mig snarligen; var mig en fast klippa, en bort till min frälsning.
3thi du er min Klippe og Borg. For dit Navns Skyld lede og føre du mig,3For du er min klippe og min borg, og for ditt navns skyld vil du føre og lede mig. 3Ty du är mitt bergfäste och min bort, och du skall, för ditt namns skull, leda och föra mig.
4fri mig fra Garnet, de satte for mig; thi du er min Tilflugt,4Du vil føre mig ut av garnet som de lønnlig har lagt for mig; for du er mitt vern. 4Du skall draga mig ur det nät som de lade ut för mig; ty du är mitt värn.
DANNORSVE
5i din Haand befaler jeg min Aand. Du forløser mig, HERRE, du trofaste Gud,5I din hånd overgir jeg min ånd; du forløser mig, Herre, du trofaste Gud. 5I din hand befaller jag min ande; du förlossar mig, HERRE, du trofaste Gud.
6du hader dem, der holder paa Løgneguder. Men jeg, jeg stoler paa HERREN,6Jeg hater dem som akter på tomme avguder, men jeg, jeg setter min lit til Herren. 6Jag hatar dem som hålla sig till fåfängliga avgudar, men jag förtröstar på HERREN.
7jeg vil juble og glæde mig over din Miskundhed; thi du har set min Nød, agtet paa min Sjælekvide.7Jeg vil fryde og glede mig over din miskunnhet, at du har sett min elendighet, aktet på min sjels trengsler; 7Jag vill fröjda mig och vara glad över din nåd, att du ser till mitt lidande, att du låter dig vårda om min själ i nöden
8Du gav mig ikke i Fjendens Haand, men skaffede Rum for min Fod.8du har ikke overgitt mig i fiendehånd, du har satt mine føtter på et rummelig sted. 8och icke överlämnar mig i fiendens hand, utan ställer mina fötter på rymlig plats.
9Vær mig naadig, HERRE, thi jeg er angst, af Kummer hentæres mit Øje, min Sjæl og mit Indre.9Vær mig nådig, Herre! for jeg er i trengsel; borttæret av sorg er mitt øie, min sjel og mitt legeme. 9Var mig nådig, HERRE, ty jag är i nöd; av sorg är mitt öga förmörkat, ja, min själ såväl som min kropp.
DANNORSVE
10Thi mit Liv svinder hen i Sorg, mine Aar i Suk, min Kraft er brudt for min Brødes Skyld, mine Ben hentæres.10For mitt liv svinner bort med sorg, og mine år med sukk; min kraft er brutt for min misgjernings skyld, og mine ben er uttæret. 10Ty mitt liv har försvunnit i bedrövelse och mina år i suckan; min kraft är bruten genom min missgärning, och benen i min kropp äro maktlösa.
11For alle mine Fjenders Skyld er jeg blevet til Spot, mine Naboers Gru, mine Kendinges Rædsel; de, der ser mig paa Gaden, flygter for mig.11For alle mine fienders skyld er jeg blitt til stor spott for mine naboer og til en skrekk for mine kjenninger; de som ser mig på gaten, flyr for mig. 11För alla mina ovänners skull har jag blivit till smälek, ja, till stor smälek för mina grannar och till skräck för mina förtrogna; de som se mig på gatan fly undan för mig.
12Som en død er jeg gaaet dem af Minde, jeg er som et ødelagt Kar.12Jeg er glemt og ute av hjertet som en død, jeg er blitt som et ødelagt kar. 12Jag är bortglömd ur hjärtat, såsom vore jag död; jag har blivit såsom ett sönderslaget kärl.
13Thi mange hører jeg hviske, trindt om er Rædsel, naar de holder Raad imod mig, pønser paa at tage mit Liv.13For jeg hører baktalelse av mange, redsel fra alle kanter, idet de rådslår sammen imot mig; de lurer på å ta mitt liv. 13Ty jag hör mig förtalas av många; skräck från alla sidor! De rådslå med varandra mot mig och stämpla för att taga mitt liv.
14Men, HERRE, jeg stoler paa dig; jeg siger: Du er min Gud,14Men jeg, jeg setter min lit til dig, Herre! Jeg sier: Du er min Gud. 14Men jag förtröstar på dig, HERRE; jag säger: »Du är min Gud.»
DANNORSVE
15mine Tider er i din Haand. Red mig fra Fjenders Haand, fra dem, der forfølger mig,15I din hånd er mine tider*; redd mig av mine fienders hånd og fra mine forfølgere!15Min tid står i dina händer; rädda mig från mina fienders hand och mina förföljare.
16lad dit Ansigt lyse over din Tjener, frels mig i din Miskundhed.16La ditt åsyn lyse over din tjener, frels mig ved din miskunnhet! 16Låt ditt ansikte lysa över din tjänare; fräls mig genom din nåd.
17HERRE, lad mig ej blive til Skamme, jeg raaber jo til dig, lad de gudløse blive til Skamme og synke tavse i Døden.17Herre, la mig ikke bli til skamme! for jeg kaller på dig. La de ugudelige bli til skamme, bli tause i dødsriket! 17HERRE, låt mig icke komma på skam, ty jag åkallar dig; låt de ogudaktiga komma på skam och varda tystade i dödsriket.
18Lad de falske Læber forstumme, som taler frækt om den retfærdige med Hovmod og Foragt.18La løgnens leber bli målløse, som taler frekt imot den rettferdige med overmot og forakt! 18Må lögnaktiga läppar förstummas, de som tala vad fräckt är mot den rättfärdige, med högmod och förakt.
19Hvor stor er dog din Godhed, som du gemmer til dem, der frygter dig, øver mod dem, der lider paa dig, for Menneskebørnenes Øjne.19Hvor stor din godhet er, som du har gjemt for dem som frykter dig, som du har vist mot dem som tar sin tilflukt til dig, for menneskenes barns øine! 19Huru stor är icke din godhet, den du förvarar åt dem som frukta dig, och den du bevisar inför människors barn mot dem som taga sin tillflykt till dig!
DANNORSVE
20Du skjuler dem i dit Aasyns Skjul for Menneskers Stimmel; du gemmer dem i en Hytte for Tungers Kiv.20Du skjuler dem i ditt åsyns skjul for menneskers sammensvergelser, du gjemmer dem i en hytte for tungers kiv. 20Du beskärmar dem i ditt ansiktes beskärm mot människors sammangaddning; du döljer dem i din hydda mot tungors angrepp.
21Lovet være HERREN, thi underfuld Miskundhed har han vist mig i en befæstet Stad.21Lovet være Herren! for han har underlig vist sin miskunnhet imot mig i en fast by. 21Lovad vare HERREN, ty han har bevisat mig sin underbara nåd genom att beskära mig en fast stad!
22Og jeg, som sagde i min Angst: »Jeg er bortstødt fra dine Øjne!« Visselig, du hørte min tryglende Røst, da jeg raabte til dig.22Og jeg, jeg sa i min angst: Jeg er revet bort fra dine øine. Dog hørte du mine inderlige bønners røst, da jeg ropte til dig. 22Ty väl sade jag i min ångest: »Jag är bortdriven från dina ögon.» Likväl hörde du mina böners ljud, när jag ropade till dig.
23Elsk HERREN, alle hans fromme; de trofaste skærmer HERREN; men den, der handler i Hovmod, gengælder han mangefold.23Elsk Herren, alle I hans fromme! Herren vokter de trofaste og gjengjelder rikelig den som farer overmodig frem. 23Älsken HERREN, alla I hans fromme. HERREN bevarar de trogna, men han vedergäller i fullt mått den som över högmod.
24Fat Mod, eders Hjerte være stærkt, alle I, som bier paa HERREN!24Vær ved godt mot, og eders hjerte være sterkt, alle I som venter på Herren! 24Varen frimodiga och oförfärade i edra hjärtan, alla I som sätten edert hopp till HERREN.
Det Nye Testamente 1907. Det Gamle Testamente 1931. Ulrik Sandborg-Petersen, ParadigmsMasterPro.com.

Det Norsk Bibelselskap (1930)

BIBELN eller DEN HELIGA SKRIFT -- innehållande -- NYA TESTAMENTETS KANONISKA BÖCKER -- i överensstämmelse med den av KONUNGEN ÅR 1917 -- This is release 3.7 from Projekt Runeberg (//www.lysator.liu.se/runeberg/) of the Bible. That release was made 1999-04-09. It contains the full text of the Bible, and all of it has been spell-checked. -- gillade och stadfästa översättningen

Bible Hub
Psalm 30
Top of Page
Top of Page